Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den andra. Man kan bli rasande, när man betänker
Hvad för slags folk vi paradera se
Som Finlands kjerna, då det tänka bör,
Som Finlands tunga, i fall det skall tala,
Som Finlands arm, om det bär ut till strids,
Den förste. Ja, säg ej annat!––––––––— — ________
•
Matilda hade han ämnat, efter det hon erfarit sin
älskades — Johan Flemings — namn, låta uttala sin
sorg med nedanstående ord:
Matilda (tryckande banden h&rdt emot sitt kjerta):
Hur tomt här käns och dock så tryckande!
Det är som om man rifvit bort sitt hjerta
Och fyllt det toma rummet upp med stoft.
Man säger väl, att bjertat sist skall känna
Till lif ännu, när annorstäds det slocknat.
Jag tror det är tvärtom. Mitt arma hjerta
Det dog med allt, som ännu gaf det glädje,
Och jag blef dömd att öfverlefva det
Och höra på dess graf dess själaringning.
Ett sådant tillstånd mellan lif och död
Är outhärdeligt. Jag måste bort
Att söka vinna någondera helt.
Lif kan det icke bli. Jag vet således
Med visshet, hvad derute bidar mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
