Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(vid utbekommande af skolans hyresmedel) „åt hans
sinnes-lugnu o. s. v.
Cygnaeus skulle otvifvelaktigt hafva åsamkat sig flera
verkliga ledsamheter, om han ej haft trofaste medhjelpare
och rådgifvare i alla dessa sina praktiska bestyr i
medlära-ren K. Nylenius samt förnämligast i notarien vid sjelfva
domkapitlet, Adolf Sirén, till hvilken han oftast sände sina
redogörelser i koncept till granskning, hvilka han återfick
korrigerade, hvarefter han trygt vågade afsända dem i
em-betsväg. Vännerna verkstälde sina rättelser och
anmärkningar så grannlaga, så faderligt och vänligt, att man deraf bäst
tror sig kunna fatta, huru bortkommen Cygnaeus var i slika
verldsliga bestyr, ehuru han måhända ej alltid gerna erkände
detta. Så tröstar honom Sirén år 1850, då Runeberg
af-trädde rektoratet vid Borgå gymnasium med dessa ord:
,, Runeberg har svettats blod dessa dagar. Nog har han
utdunstat både nya och gamla synder. Ty det är ej litet
bekymmer att aflemna rektoratet. Sjelf förundrar han sig öfver
den marterande omsorg, han måste vidkännas, då han i alla
fall icke sjelf kan uträtta en enda sak af alla dem, som göra
honom våndaa — utan måste öfverlemna sådant åt andra.
rSå är det här i verlden,u tillägger Sirén tröstande;
„gåf-vorna äro mångahanda och embeten likaså. Den ena är
teoretikus, den andra praktikus.a
Vid anträdandet af sin utrikes resa 1843 erhöll
Cygnaeus tjenstledighet, som sedermera ett par gånger
ytterligare förlängdes, sista gången, på det att han, såsom
Runeberg i konsistorium yttrade, skulle „fa fria till ett fruntimmer
(drottning Kristina), som likväl för tvåhundra år i Herranom
var afsomnad.a — Rektorsvården handhades under tiden först
af Bygden, sedan af Hackzell, som i bref af den 9
November 1846 skrifver till honom följande om medlärame och
eleverna: „Broman går i sin adertonåriga zobel, Ehrström gör hjertat vekt
och Bergholm lär gossame å la Taglioni. De öfriga äro unga namn,
hvar-för jag förbigår dem med tystnad. För öfrigt lefver skolan ett skenlif.
Lärame ha försökt att följa den af bror beträdda banan. Ungdomen gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
