Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tonen i sitt klander och åtminstone erkände sig dela den
allmänna aktning, Cygnaei personlighet förtjenar och eger,
under det Collan närmare utlade Cygnaei poetiska fortjenster
och svagheter.
Härmed var denna för Cygnaeus ytterst obehagliga
polemik icke slut. Knappast hade det nya året grytt, innan
två nya kämpar uppträdde på arenan, bägge i ^Helsingfors
Tidningar* samt till förmån för Cygnaeus, nämligen en
anonym insändare —abc— och J. J. Nervander med utsatt namn.
Det hufvudsakligaste af inlägget af signatyren —abc—
lydde sålunda:
Cygnaeus sällar sig till Atterbom, Almqvist, Stagnelius‘% icke derför,
att hans skaldekonst vore jemngod med deras, utan derför, att den
upprinner ur samma källa, den inom sig brustna, söndersplittrade subjektiviteten."
,,Det synes, som skulle en sådan tidens oro och dunkla trängtan skaffa sig
luft och uttala sig äfven i Cygnaei skaldekonst, och man kunde på honom
sjelf lämpa hans egna vackra ord:
Om han suckar, ur en verldshafsbölja
Ljuder sucken, ej ur träskets dy.
Orsaken således, hvarför herr Cygnaei poesi ej rent afspeglar idén.
blir derför helt enkelt den, att hans skaldeådra icke flyter stilla och lugnt,
icke med jemn yta, utan, likt ett vattenfall, i skummande vågor störtar sig i
djupet. Härunder se vi uppstiga, likt suckar, frän det oroliga vattnet ett
moln af fina ångor, ett skum, hvaruti himmelens ljus dock bryter sig i de
vackraste färger.
„För oss finnar4* sade recensenten, har Cygnaei poesi dessutom „sitt
eget intresse derför, att vi i den höra strängar ljuda, som ännu ingen finsk
skald anslagit. Ty af detta andens fördjupande inom sig sjelf, denna
melankoliska och dock manliga blick öfver tingen, som öfver allt i hans poesi
röjer sig, förnimmer man ingen ton i det Ijufva, enkla och harmoniska spel,
som klingar från Freses, Franzéns och Runebergs lyra, och vi kunna ej
af-göra, om herr Cygnaei sångmö ärft denna stämning af tidsandan eller, såsom
han sjelf i företalet till „Höstispiggame“ förmenar, från det finska folket.
Visst är, att den på sig sjelf stående personligheten spelar en lika stor roll
i den finska trollsången som i herr Cygncei skaldestycken."
„Vi uppskatta ej allt för högt värdet af de skaldestycken, hvilka han
hittills utgifvit, men hysa dock en hög tanke om hans skaldeförmaga.“ —
*) Se lr.ris i och 4 af sagde blad för 1S42.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
