Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af Cygnaeus främsta lifsgerningar tog sin början
under de år, hvilka detta kapitel omfattar, nämligen hans
minnesvärda verksamhet inom finska konstföreningen, i hvars
direktion han den io Mars 1849 intog den plats, som
Nervänders bortgång lemnat tom. Från denna stund började han
med sin andes och sitt hjertas ömmaste fibrer sammanväxa
med denna nobla förening, innerligt och oskiljaktigt. Hans
oegennyttiga verksamhet der var ett lifsvilkor för honom,
konstföreningen var likasom den luft, han inandades, och
det var först trött till döden enslingen egde mod att taga
ett sorgset farväl af denna milda följeslagarinna, för hvilken
han i närmare 30 år arbetat och stretat, delande ljuft och
ledt med henne.
Samma år, 1849, nedlade friherre K. J. Walléen
ordförandeskapet i konstföreningen, hvilket nu uppdrogs åt
friherre K. O. Cronstedt, som handhade det till år 1855.
Sekreterare var Z. Topelius från 1847 ända till 1869.
Redan mycket tidigt hade Cygnaeus namn om sig att
vara en vän af skön konst. Hans elever, kadetterne,
benämnde honom ofta sålunda, och hans stora utländska resa
betingades delvis af hans håg att på sitt sätt studera
bildande konst i dess hemländer.
Såsom jag tidigare anmärkt, anser jag, att Cygnaei
förkärlek för skön konst fått sin första näring redan i hans
unga år, då han ofta vistades i S:t Petersburg. Såsom en
vändpunkt i detta hans intresse betraktade han sjelf en
händelse, som tilldrog sig några år förrän han 1843 anträdde
sin resa till utlandet.
Det var under ett af hans tidigaste besök i Sverige,
sannolikt 1841. Han hamnade då händelsevis i en salong,
der man i stora grupper samlades framför en ny tafla, och
från de förtjusta åskådarenas läppar förnam han orden: „Det
är unge Ekmans framställning från trettioåriga kriget."
Cygnaeus visste ju så väl, att denne med honom nästan
jemn-årige man var finne — på långt håll dessutom en anforvandt
till honom — hvarför det var naturligt, att han med mer än
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
