Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen och konstflitsforeningen allt mera böljade vinna
anklang, drog sig Cygnaeus undan stridslarmet, uttalande med
resignerad sorg sitt ogillande af sagde plan. Icke ens
konstnärsgillets under September månad 1876 lifligt bedrifna
agitation mot förslaget lockade honom ur hans passiva
motstånd; ej heller undertecknade han det af landets mest
betydande artister samt flera konstvänner afgifna betänkande
af den 30 September 1876 emot Atheneum-planen, hvilket
inlemnades af dem vid konstföreningens extra möte den 18
Januari 1877, då majoriteten slutligen beslöt att skrida till
åtgärder för uppförandet af den gemensamma byggnaden.
Cygnaeus öfvervarade icke ens detta vigtiga möte, utan fördes
ordet dervid af annnan man.
Hvad den gamle konstvännen i ämnet tänkte, torde
tydligast framgå ur en skrifvelse, som han vid denna tid
uppsatte i afsigt att inlemna densamma till högsta ort och
som har följande lydelse:
Eders Kejserliga Majestät.
Drifven af sitt samvetes maning, kärleken till fäderneslandet och af
aktning för historiens stundande dom, vågar undertecknad i djupaste
underdånighet nalkas E. K. M. med framställningen af ett ärende, hvars betydelse
sträcker sig långt bortom den närvarande stunden.
Under många år har jag haft den äran att sitta som ordförande i
finska konstföreningens direktion och jag har derunder uppfattat såsom min
pligt att, såvidt i min förmåga stod, värna den finska konstens intressen.
•• w • ■ *. 1- I . 1 / -
Afven nu år det känslan af en sådarr vämepligt, som ålägger mig att, huru
högt än rösten måste höjas för att nå hjelpen, erinra derom, att
fäderneslandets konst hotas af en icke ringa fara.
En åsigt, som frigjort sig från alla framfarna tiders erfarenhet och
ställer sig nära nog oberoende af alla samtidiga konstnärers protester, har
föresatt sig att i detta land förflytta konstens predominerande ställning till
en af slöjd och industri mer eller mindre beroende.
Man har beskyllt försvararena af de hittills rådande konstförhållandena
för pietistiskt-aristokratiska tendenser. Igenom skuggan af dessa hånfullt
menade beskyllningar tränger ändock en dager af sanning. Det är pieteten
mot en af den civiliserade mensklighetens hittills herrskande stormakter, som
manar till konservativt försvar af deras hotade företräden. I de länder, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
