Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast ej stark mer lyfts den arm,
Som vid hjeltesvärdet domnat,
Samlar gerna likväl finnen
Hans till sin sköna minnen.
Sid. 143. Hannibal och dennes betydelse for v er Ids his torien. Min
afsigt hade varit att i Cygnaji Samlade arbeten intaga i svensk öfversättning
hans disputation »de Hannibaleuy men försöken att få den Cygnasusska
skriften skickligt försvenskad mötte sa många hinder, att planen öfvergafs. Här
inforas som bihang till arbetet några af Cygnaeus under författandet nedskrifna
afforismer i ämnet:
— »Hannibals, liksom Xapoleons biografi är verldshistorien tillika.
Dessa män äro måhända de enda exempel på individens sålunda utvidgade
betydelse.»
— »Man talar om försmältningen af det enskilda och offentliga lif—
vet i forntiden, Om Hannibal användt har detta en egen betydelse. Det
allmänna hade helt och hållet uppslukat det enskilda. Hans här var dock
egentligen hans familj. Hela hans lif var ett offentligt; som fjälltoppen
var han evigt utsatt för alla himlens vindar, de må då komma, hvarifrån
som helst. Han hade aldrig haft ett enskildt, undangömdt hem, der han
kunnat hvila ut sitt af jätteplaner tyngda hufvud. Han hade aldrig haft ett
intresse för sig sjelf, som ej angått ve riden.»
— »Ingen fältherre har, åtminstone i forntiden någonsin med så vidt
omfattande snille uppfattat och tagit i beräkning alla omständigheter, som
kunde lända till seger som Hannibal. Ej blott lokala och tillfälliga
omständigheter begagnades med beundransvärd rådighet och beslutsamhet
ögonblickligen — se hela hans krigshistorie — men hvad än mera karaktäriserar
honom som härförare är sättet, hvarpå han begagnar sig med stor kännedom
af psykologiska finesser, af sjelfva k araktärsskilj ak tigheter hos sina
motståndare. Artusende förbigingo, innan en man med lika omfattande snille i detta
senare fall uppträdde i Fredrik den store. Men hvar och en vet, huru ofta
han likväl lät hänföra sig af en ända till ursinnighet gående häftighet att ej
begagna sig af denna sin öfverlägsenhet.»
Sid. 148. Af hans inträdestal i September 1839 finnes *tt fragment i
behåll. Detta fragment berör i allmänna, mycket lättfattliga ordalag elevernas
pligt att vara tacksamma för sina lärares ansträngningar till deras bästa, i
sammanhang hvarmed Akianders förtjenster om läroverket framhållas.
Sid. 161. — — men af alla de trånga skåltal,–finnas endast tre i
behåll. Utom det i texten anförda talet till G. G. Hällström voro de två
andra skåltalen vid österbottningarnes årsfest 1842 egnade: universitetets
rektor N. A. Ursin samt sjelfva afdelningarne till svar på en på deras vägnar
utbringad skål för honom sjelf. Dessa sent anträffade fragmenter må här
meddelas för att komplettera samlingen af Cygnaei tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
