- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 2. Historiska arbeten. Andra bandet /
23

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. Z. ihiurka ock iujmm unigijtting.

23

*uider de fanor, mot hvilka hau sjelf och Hera bland hans
närmaste anförvant}ter 1T)(,(i förbittring kampade som bäst.

Ofvannämnde Joach. Henr. Duncker gjorde samvetsgrant
allt sitt till att förekomma slägtens utdöende i sina nya
hemnejder. Gift med Catharina Heinricius, efterlemnadc han ej
mindre än 8 barn, af hvilka. för säkerhetens skull, ena
hälften utgjordes af söner och den andra af Hickor. Bland sönerne,
hvilka samtlige ingingo i krigstjenst. intresserar oss
hufvudsak-ligast deu yngste: Gustaf Fredrik, som var major vid Savolaks
jägare, med Christina kompani, och, liksom fadren bosatt på
Löytö, dersammastädes bortgick ur tiden den 24 April 1793,
vid 52 Ars ålder. 1 sina unga år hade han till hustru tagit
Brita, dotter af kyrkoherden i det närbelägna Mäntyharju
Zachris Cygnaeus och dennes husfru Elisabeth Helsingius.
Svärfa-dren var en lifligt arbetande ande, men tyckes hafva i ungdomen
saknat den kristliga förmågan att „näpsa“ själens oroligt
svallande böljor och gick sedermera under i deras bränningar.
Under nyssnämnda bedrötliga krig hade han med ett nit, hvarifrån
lians prestkrage kunnat frikalla honom, derborta i ödemarken
sökt befordra Sveriges intressen; men lyckades deri lika litet
som Sverige sjelf: ty resultatet blef, att den tillbakaträngda
riksgränsen uppgicks genom hans egen socken. Han kunde icke
berömma sig af den talangen, hvarmed en bland hans
efterträdare, prosten Berner, sedermera skröt, då Gustaf III sporde
honom, på hvilkendera axeln han brukade bära kappan, och
Berner genmält*: „på båda. Eders Majestät!71*) Ensidigt hänförd
af den prosaiska upplysninys-vormen, som under den s. k. fri-

*i Frågan framkastades skämtsamt af konungen i anledning
ai’ pastorns kinkiga, atnfibialiska ställning, då denne var pligtig att
nedkalla den Högstes välsignelse ötver tvänne mot hvarandra
tiendt-liga potentater. På Gustafs ytterligare Iråga: hvem af dessa båda
prosten först nämnde i sina trogna förböner? svarade Berner: „E. M.
vet bättre an jag, att åt fruntimren skall man vid alla tillfällen gifva
företrädet. “ Och den ridderlige, snillrike Gustaf Hl log nådigt.
Det torde knappt behötva anmärkas, att det fruntimmer, åt hvilket
Berner gifvit företrädet, var Catharina Jl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/2/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free