Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålunda uppfylla sin pligt mot fäderneslandet i farans stund
ungefär som han i hvardagslag fullgjorde denna inom sin
familjekrets, der ingen hos honom varsnade annat än sjelfbeherrskning
och ett gladt mod. Men gällde det, vare sig i fred eller krig,
något, som förnärmade hans värde som menniska eller krigare,
då nedbrötos af den öfversvallande hederskänslan alla dammar,
och svar på tal sparades icke. När detta i Dunckers sista
stund icke kunde ske med ord, blef han likväl ej heller då
svaret skyldig. Men det var med allt sitt blod, han tecknade
svaret.
Innan vi öfverlemna åt Duncker att med sina egna ord
och egna handlingar karakterisera sig sjelf, vilja vi här ännu
till slut omtala en liten tilldragelse, af trovärdigt ögonvittne
oss meddelad, och som gifver en någorlunda åskådlig bild af
den fyndighet, raskhet och dristighet, hvarmed Duncker redde
sig äfven ur de svårigheter af vida brydsammare art, hviika
under kriget så ofta omhvårfde honom.
Den tidens excellentissimus, som alltsedan de år 179b
under hans auspicier verkställda reformerna vid Haapaniemi
krigsskola med synnerlig bevågenhet omhuldade densamma, plägade
stundom med sin närvaro illustrera de dervid anställda
årsexa-mina. Dessa upphöjdes sålunda till högtidligheter, dem Savolaks
brigadens officerare ogerna försummade. Bland andra konster
och vetenskaper, hvarom kadetterne vinnläde sig, bedrefs
naturligtvis äfven fäktkonsten med tillbörligt eftertryck: och under
ledningen af den vigilante löjtnant Kuthenskjöld gjorde krigets
förhoppningsfulle ämnesvenner rapida framsteg deri. Då dessa,
halft fredliga, halft krigiska öfningar lyckligtvis icke luktade af
krut, för hvilkets afbränning på nära håll den blifvande
fältmarskalken in spe kände, såsom verldsbekant är, den afgjordaste
horreur, fann han gunstigt välbehag i åskådandet af ungdomens
qvicka hithörande rörelser. Nu hände sig en gång, att, sedan
kadetterne sinsemellan gjort sitt bästa i den vägen, excellensen,
som var förtjust öfver deras visade färdighet, uppliof sin
be-lefvade stämma och sade: avill icke baron Ulfsparre också göra
oss det nöjet att visa sig på den styfva linan*?7’ — eller nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
