Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par gånger har jag skrifvit dig till; men Gud vet om du fått mina
bref; icke den minsta underrättelse har jag haft ifrån dig alltsen vi
8kiljdes åt i S:t Michel. Om du skulle vilja skrifva, så be endera
S—k eller C—g anhålla hos närmaste Rvska befälhafvare, at ditt
bref blefve skickadt till den Ryska Generalen, som commenderar
emot oss. Deriirån kan brefvet med första parlamentär komina till
vårt högqvarter; men for allting får du ej skrifva något, som rör
hvarken politique eller arméernas rörelse; för kom ihåg at brefvet
endera skall vara öfversatt eller ock öppnas af både Ryssar och
Svenskar. Dessutom går det ej au för fredliga medborgare i ett
land, som vilj<i begagna sig af det beskydd, som alla civiliserade
nationer lemna den värnlösa oskulden, at blanda sig i
krigsoperationer. Nu liiuner jag ej mer, utan innesluter dig och din stackars gosse
i den store Gudens faderliga beskydd.
P. S. Penningarna följa i samma couvert.
Limingo d. 26 Aj>ril.
Åter eger jag den fägnaden at kunna berätta dig at jag lefver
och mår bra; men huru du och alla andra i Christina må, deromJhar
jag ej den minsta underrättelse; och det är öfver all beskrifning
hvad denna okunnighet inqvieterar mig. Bästa du. om möjligt är,
så låt mig med några ord veta om du ännu lefver. Ges ej någon
annan utväg, så lej en bonde ifrån Christina, som genom skogen och
ödemarkerna stjäl sig hit: jag skall med tacksamhet hederligen
betala hans besvär; på penningar har jag ej brist, ehuru tillfälle felas
at kunna lå dem till dig. Med B:n W. skickade etc.: dem skulle
han lemna på Skinnari Rautakylä, der Lochola gästgifvare då fick
dem rigtigt. Ännu en gång, bästa du, låt mig få veta, linru ni
mån; okunnigheten om er belägenhet mördar mig. Flera gånger har
jag skrifvit till dig, men knappt lära mina bref kommit fram. Jag
har tagit det parti at skrifva med hvart bud, soin härifrån går åt
edra bygder; kommer ej det ena brefvet fram, så kommer väl det
andra –
Vi afbryta bär tills vidare våra meddelanden nr Dunckers
bref. Läsaren har sett, huru brefskrifvarens ångest, föranledd
af hans brist på underrättelser om hans familjs ställning,’ med
hvarje dag alltmera ökas. Sten på bördan lades dessutom af
sorgen öfver det sätt att föra krig, som genom sina häftiga
cen-trifugala rörelser aflägsnade oupphörligt mer och mer våra
krigare från de nejder, dem de brunno af håg och lust att i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
