Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, som hade att öfver dem befalla, finna saken. Man kan ej
utan att en isig rysning går genom ens väsende, t. ex. tänka
derpå. huru detta vederbörandes betraktelsesätt uppenbarade sig
under Barclay de Tollys tåg öfver Qvarken. Äfven jägarene
sjelfve funno, såsom snart skall visas, att den jagten, hvari mau
då dref dem, ändock var niistän för arg. Men till att
misströsta, att fälla modet, dertill kunde bvarken vederbörande eller
fienden få dem. De liknade vågen, som bruten och till stor del
uppslukad af sanden, samlar återstoden af sina krafter och lika
vred, lika djerf reder sig till ett nytt anfall, om detta ock
blefve dess sista. I denna agglomerationskraft hos en
synbarligen till spillo gifven menniskohop för att ännu en stuud kunna
trotsa faran och döden, ligger en sådan enfald, att alla vi andra,
som uppfatta sjelfappehållelsedriften helt annorlunda, icke utan
stor förundran mäkta betrakta en slik anomali i den menskliga
naturen. Men någonting underbart sublimt ligger ändock i
samma enfald: och den, som ej känner en stolt glädje öfver
äran att tillhöra samma slägte, som det der folket, förtjenar
icke stort att vara menniska. Och i spetsen för dessa jägare
gick Duncker, värd att intaga den platsen. Det är det högsta,
som till hans berömmelse kan sägas. När man tänker sig denna
smärta, mar ligt vackra, för faran mer än andra blottställda
gestalt tränga fram med de få bakom sig, de stora massorna
emot sig, är det såsom såge man den fina, blanka värjklingan
blottad, och förstår ej huru en sådan kan vara beredd uppå att
emottaga huggen af de gröfsta anfallsvapen. Men besinnar man,
att det är stål deri af yppersta slag, då löses gåtan.
Hård, såsom kriget hade gjort menniskorna, visade sig
äfven naturen derunder. En tidig vinter, ovanligt sträng också
för de polarregioner, dit de stridande till slut hade blifvit förda
å ena sidan af sina motgångar, å den andra af sin framgång,
föranledde ovanliga lidanden och lika ovanliga företag.
Bottenvikens isar erbjödo i stället för de bålverk, man af dem väntat
sig, bryggor åt Sveriges fiender. Skulle ej Sverige legat neder
så förlamadt, som det låg, hade likväl begagnandet deraf blifvit
vådligare för de anfallande än de anfallne. Redan tåget öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
