Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 7‘- Duncker och han* omrjifninij.
–
annat än de djerfvaste planer, väntade sig ej något bättre öde
än det värsta. Men Sandels — han väntade på några
kanonslupar*).
När han dock genom sina kunskapare trodde sig hafva
inhemtat säker underrättelse derom, att fienden stod beredd att
draga sig tillbaka, kunde han ej hålla sig mer, utan abeslöt att
gå öfver Öre, uti afsigt att påskynda fiendens retraite,
åtminstone öfver Umeå elf och kanske från sjelfva staden. Han lät
förfärdiga en flottbro öfver Öre ström, hvarefter Finska
Brigaden, utgörande 3:ne Batailloner med 2:ne (i:pund. kanoner och
16 dragoner, under Öfverste Edelstams befäl, beordrades d. 1
Juli uppbryta och gå till Hörnefors bruk l3/* mil från Håknäs.
Påföljande dag eller d. 2, afgick en Bataillon af Svenska
Brigaden likaledes till berörde bruk, hvilken Sandels åtföljde, för
att efter omständigheterne på stället vidtaga nödiga
dispositio-ner -n **j
Ett på en gång så djupt sorgligt och så upplyftande
föremål eger krigshistorien näppeligen att framhålla för efterverldens
betraktelse som dessa trenne bataljoner, af hviika den sista finska
*1 Deras värde och vigt hade for honom blifvit en sådau
trosartikel, att han ännu i sin rapport af d. 7 Jnli uppger såsom
egentlig orsak till reträtten efter den olyckliga striden vid
Hörne-fors den omständigheten, att „vår mindre flotta for motvind och
hårdt väder ännu uteblifvit. hvarigenom det icke sil hastigt var att
påräkna någon diversion till sjös, som i den mån kunde imponera
på fienden, att våra landrörelser deraf kunde vinna någon framgång.“
— Förglömmas får likväl ej, att det ändock var den alldeles
otillräckliga styrkan, som lemnades till hans, liksom hans företrädares i
befälet, disposition, hvaraf Sandels hufvudsakligast tillbakahölls från
foretag, mera öfverensstämmande med hans lynne.
**) De citerade orden äro tagna från Sandels’ rapport af cl. 4
Juli. Den, besynnerligt nog s. k. „Svenska“ bataljonen, med
hvilken Sandels sjelf tägade till Hörnefors. bestod raf tillfrisknade sjuke
af Lifgrenadierer, Upplands. Helsinge, Westmanlands och Jemtlancls
regementer1: men befälet var Finskt och dess chef
öfverste-löjtnan-ten Bosin. — Var det väl meningen att genom benämningen svensk
erinra derom, att äfven Sverige ansåg sig böra vara representeradt
vid sitt försvar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
