- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 2. Historiska arbeten. Andra bandet /
284

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stedt, hvilken sistnämndes skriftliga „berättelse om
Öfv-Löjt-nanton Z. J. Dunckers fall i slaget vid Hörnefors,“ affattad d.
lf> Febr. innev. år, vi förnämligast lägga till grund för vår
framställning af saken.

Sedan Sandels med njnggan nöd i bruksgården undsluppit
kosackernes närgångna handtag, sträfvade han med ej ringa
svårighet och fara öfver bron för att uppnå hufvudstyrkan af sina
trupper, medan Svenska bataljonen modigt skyddade både lians
och den Jemtländska fältvaktens reträtt. „Vid det generalen
vidare passerade bron, stod öfverste löjtnant Duncker
händelsevis derinvid och lät i skygd af en sågen tillhörande brädstapel
sina jägare öfver ån beskjuta den anryckande fienden71 *). I
anledning deraf och emedan generalen synbarligen blifvit förtörnad
såväl öfver sin störda måltid som öfver nödvändigheten att
nödgas retirera, sade han, med hängande nedre läpp, hvilket
hos honom anmärkts såsom ett säkert vredens tecken, till
Duncker: „Hvad, är öfverste-löjtnanten rådd?“ Härtill svarade
Duncker: „Det har jag aldrig varit.“ Sandels fortsatte sin ridt.

— Af Sandels’ hårda fråga var Duncker redan nu dödligt sårad
i sitt hjerta: och på det manliga svar han derpå gaf, med lugn
i uttrycket, men förtviflans harm i själen, kunde omöjligen —
ja väl omöjligen någon annan bekräftelse följa än den, som
hjelten deråt gaf, stupande på den plats, h vari från alla andra
redan vikit utom hans egen ringa hop, sammanhållen kring sin
anförare af dessa underbara diamantband, hviika förena de tappre,
på lif och död vid hvarandra fästade. Sedan Sandels lemnat
Duncker, är denne hemfallen åt dödens gränslösa egoism, som
ej mer vet skona någon eller något. Koncentrerande sig på sin
egen person, erkänner han inga förbindelser till och med lifvet

*) De citerade orden äro tagna från major Tigerstedts
berättelse. Jag vill dock minnas, ehuru jag numera ej är fullt säker
derpå, att Tuderus uppgaf Duncker hafva sökt skygd åt sitt, tor
fiendens både stycke- och gevärseld svårt utsatta folk bakom s. k.
kyrkstall, som skalle funnits längs södra stranden af strömmen,
sådana de förekomma i närheten af kyrkorna flerestädes äfven i vårt
land, framför allt i Nyland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free