Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omlcring, förbyttes till flodkungar, som på sina stora strömmar
helst läto föra sig nedåt mot Södern, tyckes det dock för dem
varit vida lättare än för deras på andra sidan Bottenviken
qvar-blefne stamförvandter att vid läglig tid utvälja äfven de bitom
Ladoga boende stammarne till föremål för samma statsordnande
operationer, med hviika de till en början uppbyggt tschuderne
o. s. v. Och mer än sannolikt är, att dessa experimenter ej
heller skulle uteblifvit, ifall icke den store Wladimir med samma
hjeltehand, hvarmed han sammanknutit sitt fruktansvärda rike,
hade åter brutit det i stycken. Tanken på denna möjlighet
föder utaf sig en hel hop andra, hviika framskymta såsom
ovilkor-liga slutföljder af den uppställda premissen. Men man går helst
undan ur vägen för hela detta följe, och man kan göra det
desto-mera saklöst, som detsamma stannar, utan gripbar gestalt, bortom
historiens sferer. Med bäfvan skyggar likväl ett fiuskt hjerta
tillbaka för blotta föreställningen om alla de frukter, den på en
gång förruttnade och förstelnade byzantiska bildningen,
förmedlad af det kärnfriska mongoliska barbariet, med tiden skulle
haft att erbjuda åt det folk, som var ämnadt att en gång styras
af den store Gustaf Adolf och Gustaf III.
Man vet ej, att någon bland de inom Finlands nuvarande
gebiet huserande stammarne skulle följt deras fränders,
tschuder-nes uppbyggliga exempel, anhållande, att Uppsvearnes konung
och drottar benäget måtte taga ordnandet af deras mycket
intrasslade affärer om händer. Märkvärdigt nog, har historien ej
någonting att berätta ens derom, att vissa individer af den ena
eller andra stammen skulle lupit med klagomål till svear och
göter öfver åtskilligt, som de funno misshagligt hos sina egna
landsmän eller hos ryssarne. Det rika anlaget till dylika
ex-pektorationer, som sedermera under tidernas lopp så luxurierande
utvecklat sig bland oss, måste således ännn på den tiden varit
slutet djupt i sin knopp. Icke heller var det af nöden att söka
väcka sympatier hos desse gynnare genom ofta upprepad
framställning af den här rådande eländigheten. Att. vi här borta
ännu omhvärfdes af samma hedendomens mörker, hvilket allt
intill senaste tider hade egt sitt väldigaste hägn i Upsala tem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
