- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 2. Historiska arbeten. Andra bandet /
318

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kretsar, hviika böra hvila på oantastlig grand, är den lösen,
som öfverröstar sjelfva krigsropen, hviika mot densamma inlägga
protest. Förundra sig kan och bör ingen deröfver, att
freds-Ijuden blifva allt mattare, ju längre afståndets radier aflägsna
sig från herraväldets hufvudsäte. I Finlands vida ödemarker
kunde mycket ega rum, hvaråt Sveriges sig småningom stadgande
rättstillstånd ej mera behöfde gifva plats. Mången klagan öfver
lidna oförrätter kunde här dö bort, utan att efter sig lemna
något genljud, men som derborta skulle mötts ej blott af tle
maktegandes öppna öra, utan af en hand, hvilken förmådde
af-hjelpa orsakerna dertill. Sjelfva den store Gustaf Adolf, son»
dock visade, att han kunde rå både med konungar och kejsare,
och allt ifrån sin första ungdom varit så mon om, att rätt skulle
ske allom, lyckades i detta land ej mer än jemt att få makt
med en sådan sjelfrådig och argsint småtyrann som hans frände
Sten Lejouhufvud. De tallösa exemplen på otygladt öfvervåld,
som herrarne både söder och öster om Finska viken tilläto sig
mot sina uuderhafvande, stimulerade oafbnitet med förnyad
frestelse denne vettvillings och hans junkerliga likars egna böjelser
att göra godtycket gällande i stället för rätt och att låta
sjelf-rådighet inkräkta så mycket som möjligt af det område, der
lagbunden ordning skulle herrska. Med grämelse har man äfven i
våra dagar förnummit klagoropen öfver det ofog, som ej ens den
linska lagens hägn förmått här och der förebygga på de s. k.
adonationsgodsen“ i Wiborgs län, dessa sorgliga anomalier i vårt
rättstillstånd, hviika ej torde behöfva numera länge vänta på den
reduktion, en stegrad rättskänsla påbjuder. Men likvisst är det
ganska säkert, att ett utbyte af tillståndet på besagde gods —
äfven der det minst motsvarar vår tids åsigter angående den
säkerhet, person och egendom böra åtnjuta — mot det
försämrade naturtillstånd, hvari sådana magnater som herr Sten ville
återförsänka alla, hviika af dem berodde, blefve ett ännu
ofördelaktigare byte, än Diomedes narrades att med Glaukos ingå.
När man återkallar i minnet det magnatvälde, som i forna
tider höll på att bli kroniskt i detta land, kan man ej utau en
känsla af rolighet tänka på Geijers, äfven af sjelfve Hwasser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/2/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free