Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid sig de na lefvandes tanke och känsla. Mer än kanske
nitton annan liar den, som skrifver detta, gifvit vika för denna
osynliga och oemotståndliga makt. Så föga lämpligt, det än må
hafva skett vid detta tillfälle, ligger dock äfven i ofvansiående
rader ett nekande svar på den nyss framställda frågan. Måtte
detta resultat lända också till ursäkt för radernas mängd.
I många hänseenden olyckligare fin Fleming var dennes
närmaste man både i lifvet och efter döden. Ingen skulle
likväl hafva bättre förtjent att vara lycklig än Arvid Stålarm —
ifall lycka knnde förtjenas på jorden. Till hans odödliga ära
länder, att just det, som ingaf honom den bittraste känsla af
lians ställnings i lifvet svårighet, ställer honom högst inför
efter-verldens vördnadsfulla hågkomst. Finnen Klas Fleming hade i
folk och land ej sett annat iin ett material och substrat, egnade
att bearbetas till och att uppbära de former af politiskt och socialt
lif, som närmast öfverensstämde med den idé, han kände sig
kallad att representera och realisera. Hvarje motstånd mot
hans vilja förekom honom således lika straffvärdt, som den
religiösa fanatismen tycker tviflet om dess dogmers ofelbarhet vara.
De skyldige hafva således endast sig sjelfve att skylla för all
den ofärd, deras tredska dem åsamkat. Konungskt sinnad
liksom Fleming, ansåg äfven Stålarm sig skyldig att hålla i helgd
de pligter, hans svurna ed honom ålade. Men denna hans ed
uppslukade icke alla andra menskliga intressen: sönderslet icke
alla andra förbindelser; gjorde ej Stålarms samvete hårdt mot
kränkningen af alla andras rätt, äfven om konungamaktens
anspråk kastade sin täckmantel skylande öfver det föröfvade
våldet. För honom existerade jemte medborgarens och soldatens
pligt mot sin konung äfven andra skyldigheter och —
rättigheter. Hos Fleming hade känslan af att tillhöra detta land
genom födseln icke stegrats eller förädlats till någonting högre än
till instinkten att tilltro sig kunna kasta sitt fosterlands hela v;il
och ve i kungamaktens vågskål, äfven om Sverige undanryckte
sin vigt dernr. Men i Stålarms ädla hjerta skar «let djupt, då
lian begynte befara, att de pligter, hvilka ålades honom såsom
konungens i Polen man, stodo i strid med hans finska foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
