Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödsakad kalla tili sin hjelp det främmande krigsfolket, som i
Lifiand står beredt att på hans första vink bryta in i Finland.
Ty, menar han: ader så sker, går det öfver eder ut, att I och
edra barn komma från edra friheter och blifva till trälar så
länge någon af eder igen lefver.71 Frambryter ej i detta nästan
ångestfulla varningsrop en bekännelse, att den ädle finske
höf-dingen vet sig vara för god, i hvarje mening af ordet, att i
spetsen för polske ryttare trampa ned sitt eget lands frie män ?
Det var en, af samvetsskrupler vida mindre än Stålarm
bunden man förbehållet att både för den tiden och alla
kommande rädda finska folket från faran aatt komma från sina
friheter och blifva trälar.^ Det är Carl IX:s odödliga betydelse
för Finlands historie ännu mer än för Sveriges. Det sistnämnda
landet, redan genom sitt läge bättre skyddadt än vårt emot
yttre anfall åtminstone från Polen, egde, isynnerhet då, äfven i
sitt inre en ojemförligt större motståndskraft un det
sönder-brustna Finland. Ingen Klas Fleming hade der till grundval
för konungatbronen nedkastat massor af undersåters lik eller
ut-bredt derunder mattor af förhärjade bygder. Sverige låg ej
sön-derstyckadt i tre mot hvarandra tiendtliga parter, medan i
Finland krigsfolket, det finska folket och det svenska stodo i trenne
skilda läger, utan annan gemenskap med hvarandra än den
blodade marken, hvarpå lägren voro slagna, och det ännu
blodigare inbördes hatet i allas lijertan. Men hvad som likväl mer
än någonting annat gaf Sverige företräde i styrka, var det, att
dess allmoges motståndskraft sammanhölls på ort och ställe,
liksom af ett jernband, uti hertig Carls hårda, skoningslösa, men
ändå så smidiga händer.
Till sin natur voro hertig Carl och Klas Fleming liksom
födde tvillingsbröder. Samma herrskarelust och herrskarekraft,
samma likgiltighet för medlens beskaffenhet och samma slughet
vid medlens både val och användning: allt detta egde båda så
gemensamt med hvarandra, att det tyckes antingen ett slöseri
af naturen eller brist på uppfinningsförmåga hos henne, då hon
ansett mödan värdt fördeia på tvänne personifikationer
egenskaper, åt hviika redan den ena eller den andra ensam kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
