Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Erik XIV såsom dramatisk karakter.
Man har ofta anmärkt oin det svenska folklynnet, att det
är företrädesvis lyriskt och sökt en anledning dertill i den natur,
hvari detta folk födes och hafver sin rörelse, samt funnit en
bekräftelse af nämnde åsigt i den tonart, som öfvervägande
klingat från den svenska sångens strängar. Visserligen kan Sverige
uti epos och drama mäta sig med hvad herrligast i denna väg
framträdt hos hvilket annat folk som helst. Men svenskarne
skapade sina hjeltedikter med sitt svärd och tecknade sina
sorgespel med sitt hjertblod. Nordens ^fransoser1 var det endast
sällan gifvet att i dess helhet på sig tillämpa det epigram, hvari
söderns skrytsamt sammanfattat hela omfånget af sin förmåga.
Om svenskarne gäller endast till hälften frausosernes:
Les Francais savent vaincre et chanter leur victoire.
Patriotisk väckelse till att låta fosterlandets stora minnen
lefva upp i dramatisk form hafva svenskarne dock ingalunda
saknat. Redan tidigt och i stort gafs en sådan af den
förundrans-värde Johannes Messenius, hvars eget lif dock var mera tragiskt
än någon af hans dramer. Senare utgick en dylik impuls från
den snillrikaste bland Sveriges konungar, ur hvars glödande
fosterlandskärlek frambröt »Gustaf Wasa" — en dramatisk dikt, i
sitt slag, hittills ännu oöfverträffad i Sverige — och som slutade
sitt, så i yttre som inre hänseende lika rika lefverne genom en
katastrof, sådan den dystraste inbillningskraft knappt skulle våga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
