Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En fråga, som i anledning af den anställda jemförelsen
ovilkorligen framstiiller sig, är väl den: liar den i ögonen
fallande likheten mellan realiteten af Erik XIV:s personlighet och
öden och den af Calderon diktade fantasibilden sitt upphof
endast i en sammanhangslös slump, en lyckträff af den artistiska
intuitionen, eller var det verkeligen skaldens afsigt att i sin dikt
afkopiera den, i mer än ett hänseende, fallne svenske konungens
personlighet? Vi hafva redan an tyd t vår mening härom och
tveka ej att stå fast vid densamma.
Gerna må man medgifva, det som ofta blifvit påstått, att
Calderon i sina historiska stycken, t. ex. tLas armas de la
her-mosura”, visar sig som en ganska klen historiens, i ordets
vanliga mening; men uti lifvets hvimmel hade den tappre riddaren
af S:t Jago-orden sett sig lika mycket om som de bäste bland
fornverldens skalder och vida mer iin mängden af senare tiders.
Jemte sitt fosterlands tappra skaror hade han kämpat i dettas
krig bortom Spaniens gränser; hade uti Italien och de aflägsna
Nederländerna förnummit och lärt sig mycket, som kanske sivulle
blifvit honom obekant, ifall han qvarstannat glebae adscriptus
på hemmets jord. Spanien, ehuru visserligen redan stadt i sitt
sjunkande, var dock en verldsmakt ännu då; det hängde
tillsamman med det öfriga Europa genom besittningen af åtminstone
de katolska Nederländerna, och mer än någonsin förr voro så
godt som hela denna verldsdels intressen hopgyttrade uti det
vidtarmade trettioåriga kriget. Skulle då ej ryktet om konung
Eriks olycksöde framträngt till Spanien och framför allt till den
för alla romantiska intryck så öppne Calderon? Det kan
svårligen bestridas. Erik var ju dessutom så godt som hans
samtida; *) och det hade lätt kunnat hända, att en bland de
första sägner, af hvilka lians själ redan i hans så tidigt utvecklade
*) Man tvistar, såsom bekant är, om Caldérons födelseår. Flere,
och ibland dem de Ochoa, uppgifva såsom sådant år 1001. Men
amerikanaren George Ticknor i sin högst pålitliga och lärorika:
„Hi-story of Spanish Literature“ tager för afgjordt, i stöd af
Calde-rons vän Atig. Laras uppgift, att den 17 Januari 1000 är det rätta
datum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
