Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
natur ocli sitt t.vcke någon af de förnämsta modifikationer, i hvilka
detta modernt kristliga åskådningssätt liufvudsakligast gestaltat
sig i poesin. Misstaga vi oss ej lielt och hållet, spörjes det i
Börjessons Erik XIV en flägt af Catderons anda. B ober t Prutz
har deremot i sin aErich der Bauernkönig” framgått i den
riktning, som inflytandet af Shakespeares genius utpekat åt
Tysklands senaste poeter. För Beskows själ har slutligen
toresväf-vat såsom mönster och ideal den form, Schiller, visserligen också
mäktigt ledd af Shakespeares aude, men likväl sjelfständigt gaf
åt den tragiska konsten.
Lidner kau väl svårligen i afseendc å snille anses sämre
lottad än de epigoner, som med honom, efter hans bortgång,
täflat om priset för behandlingen af det ämne, i hvilket hau först
bland alla hade försökt sig. Och likväl kan det af honom
författade stycket ej uthärda jemförelsen med något enda af de
öf-riges. Orsaken till Lidners underlägsenhet härutinnan härrör
visserligen till en del deraf, att han tidigare än de andre
bearbetade det för dem alla gemensamma innehållet; men härvid
fästa vi ej synnerligt afseende på den möjliga, större svårigheten
att gestalta i poetisk form ett aldrig förut af den dramatiska
konsten öfverväldigadt ämne. Tvärtom hade denna
omständighet kunnat anses såsom en lycklig för Lidner, ifall han
verkligen varit den man, som på egen liaud förmått få poetisk makt
Öfver ett af historien, om vi så få säga, i massa erbjudet ämne.
dem hos läsaren skulle förutsätta en icke ringa grad af ohöfviskhet
hos forf. Till deras tjenst, lmlka likväl möjligen skulle önska sig
eu närmare utredning af romauticismens art och beskaffenhet, taga
vi o?s friheten att bland många andra arbeten, som kunde citeras,
påpeka: Hegels Aesthetik, D. 2, pag. 120, o. ff. — Aug. Wilh.
Sclile-gels Vorles. uber dramat. Kunst etc., Yorles. 1. pag. 12 o. ff., samt
Vorles. 25, pag. Kil, o. ff. — Die Wissenschaft des Ideals von
Lom-matzsck, pag. 172. — System der Aesthetik von Weisse, D. 1, pag.
283, o. ff. Ifr. dessutom Herm. Hettners intressanta skrift: ,.Die
Ro-mant. Schule in ihrem Zusammenh. mit Göthe und Schiller11.
Angående ursprunget at sjelfva ordet romantisk upplyser A. F. Pott i
sin, uti „ Allgem. Monatsschritt11 etc. Novemb. 1852 införda artikel:
„Römisch. Romanisch. Roman. Romantisch.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
