Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit genom handling och egna exempel inlagd af
romautieis-mens koryféer Shakespeare, Calderon o. s. v., än i senare tiders
teo-retiserande reflexioner. Men våra klagomål vända sig
hufvud-sakligast åt lielt andra håll än de, hvarest man vanligtvis
uppsökt missnöjets föremål. Man har ju riktat anfallen mot
nuista-rene i — ocli oaktadt — den tadlade riktningen: mot
Corneil-les, Racines, Voltaires, Al ti oris m. H. höga namn. L>et är desse
store skalder, man ställt till ansvar, för att de burit bojor,
hvil-kas tryckning de fleste bland dem känt tyngre än någon annan.
Men förebråelserna äro nästan lika oädla, som ville man tillvita
en romare under Tiberii och Heliogabali tider, att lian ej
kunnat höja sig till samma medborgerliga storhet, som hans
förfäder i republikens stoltaste, friaste.
Man har ofta uppsåtligt eller af bristande sakkännedom
förbisett, att det ingalunda var af fri vilja och egen böjelse, den
egentliga upphofsmannen till och genom sitt föredöme
lagstiftaren inom den franska aklassiska tragedin,’1 Corneille, hoptryckte
sin ande i trängseln al’ de reglor, i hvilka lian. så frihetsl.vsten
till sin natur, motsträfvig och flämtande stretar. Och lika litet
var det öfverlemnadt åt hans närmaste efterföljares fria val att
genast kasta sig ur den riktning, hvari deras mästare framgått,
nolens voleus. På desse sistnämnde inverkade val ej mera,
omedelbart, den brutala yttre myndighet, som vid Corneilles
uppträdande tillät sig att på samma sätt skipa lag inom konstens
fristat, som i det förslafvade samhället. Men do reglor, Corneille
nödtvången sanktionerat genom sitt snille, hade då redan såsom
trosartiklar gjort sig gällande hos den makt, ifrån livars
domstol den dramatiska skalden, ifall lian ej resignerat från den
rättmätiga önskan att se sina produktioner lefva upp i deras
rätta lifsélement, scenens, ännu mindre kan inlägga vad, än det
var Corneille gifvet, att undandraga sig det välde, hvaraf hans
själ tyranniserades. Hacine och Voltaire etc. berodde af sin
publiks smak, af allmänna opinionen uti Frankrike, desto
alls-mäktigare derstädes, som de länge — liksom sjelfva staten —
sågo i Ludvig XIV ej blott sin högsta representant, utan en
verklig personifikation af sin hufvudsakliga styrka. -Man framkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
