Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»ad opinion eller några enskilda kritiska ifrares entusiasm för
de dramatiska dogmer, — till hvilkas bouc émissaire man
behagade göra den temmeligen oskyldige Aristoteles, — som
be-stfunde dessa dogmers triumferande envälde på den fransyska
scenen. Deras seger dekreterades med fräckaste godtycklighet
af samma starka vilja, hvilken fann behag i att nivellera allt,
som, nedanom tkronen, sökte lyfta sitt hufvud öfver det franska
väsendets allmänna yta, och som sträfvade att i en enda punkt
koncentrera hela styrkan af alla i samhällets olika sferer sig
uppenbarande lifsvttriugar. Med ett ord, det var den store
kardinal-ministern Riehelieus allsvåldiga viljas bon plaisir, som
fann det lämpligast, att samma uniformitets princip, hvilken
syntes honom helsosammast för staten, äfven skulle ovägerligen göra
sig gällande i den dramatiska konsten, llichelieu hade likväl
den grannlagenheten att ej i sin egenskap af allrådande
minister, utan i den af allom öfverlägset tragiskt geni, yrka blind
lydnad för sin suveräna vilja, då hon stiftade lagar för andens
uppenbarelser i och genom konsten. Men fråga kan bli, eller
rättare sagdt icke bli, huruvida kardinalen, ifall hans enda styrka
hade legat i hans poetiska snille, förmått till den grad böja
under sitt godtycke den arme, store Corneilles själ, såsom fallet nu
blef, då den genialiske ministerns artistiska anspråk troget
understöddes af alla franska bödelsvärds ovedersägliga
öfverbevis-ning. Effekten hade visserligen i hufvudsaken blifvit densamma,
ifall Richelieu, utan att hafva i bakhåll till sin förstärkning
besagda alltgenomträngande, slående argumenter, endast såsom
men-niska mot menniska, såsom intelligent kraft mot en annan dvlik
förmåga förfäktat och gjort sin åsigt gällande genom öfvertygelsens
oemotståndliga styrka. Men onekligen hade nederlaget såväl för
Corneille sjelf, hvilken, ,,cjuand il faisait Mélite. ignoroit qu’il
e.k is tat une régle des vingtquatre heuressom för
mensklig-heten i allmänhet känts vida vägnar mindre nedslående, om
skaldens vederdeloman råkat vara något starkare i förnuftsskäl och
något svagare i det slag af brutal bevisning, till hvilken han vid
alla kritiska fall helst appellerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
