- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 3. Literatur-historiska och blandade arbeten. Första bandet /
42

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såg i Richeliens tid, att <let hade varit ganska vådligt att bygga
ett modernt örlogsfartyg efter de beskritningar på antika
trire-mer, man ännu eger i behåll. Och det skulle icke medföra
någon olägenhet att till evinnerlig och osvikelig efterlefnad
anbefalla det poetiska reglemente, den, så vid t vi förmå inse, e,j
alltför poetiskt stämde stageriten roat sig med att på lediga
stunder utförda?

Men vi tillåta oss att gå ännn längre med våra frågor.
Låt om oss föreställa oss, att Aristoteles ej uppträdt förr än
såsom Cartesii samtida, under Richeliens’ regemente och att
han med sin genomträngande filosofiska skarpsinnighet och
kombinerande förmåga kufvat under sin tanke hela det omätliga
poetiska material, som nu höjde sig för hans systematiserande
blick, ej ifrån ett kulturstadium och ett enda, om än aldrig så
rikt begåfvadt folk, utan ifrån hela hedendomens, liksom från
hela kristendomens andeliga gebit ifrån Morgonländerna och från.
Vesterlandet, med dess nyligen vidfogade appendix af en Nij
verld. Skulle väl denna supponerade personifikation af de
egenskaper, som utmärkte Alexander den stores lärare, — äfven
sedan de framskridna tiderna lyftat honom upp på en
kosmopolitisk ståndpunkt i helt annan mening än den relativa,
hvilken Aristoteles så ärorikt intager i den, oaktadt all sin
herrlig-het likväl trängre helleniska verlden, — varit bättre berättigad
än Corneilles egen genius att föreskrifva den unge skalden den
stråt, hvarpå hans skapande förmåga borde skrida till högsta
framgång? Egde det filosofiska snillet en ofelbar myndighet
öfver det poetiska; eller var det endast en konsultativ ställniug
det förra var berättigadt att intaga vid sidan af det senare?

Det är ej så alldeles osannolikt, att Riehelieu, ifall
Aristo-les liksom Cartesius nödgats draga omkring under den krigslystne
kardinalens befal till La Rochelles och andra orters belägring, gjort
lifvet så surt för upphofsmannen till den peripatetiska filosofin,
att han hellre än att stanna (jvar i Frankrike begifvit sig åstad
så långt vägen räckte, och icke blifvit upphöjd till orakel för
den dramatiska konsten af sin beherrskare, den allsmäktige
ministern. Flere omständigheter i kardinalens historie föranleda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/3/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free