Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket ondt, ocli ej begripas, innan de ej mera äro i tillfälle
att hvarkeii gagna eller skaila ? Ty att de numera, sedan de
genom otaliga explikationer ändteligen borde kunna fullt fattas,
skulle förmå framkalla till lif ens ett enda det torftigaste
skådespel eller åtminstone förekomma några fel i ett sådant, vågar väl
ingen på rent allvar påstå?
Man gör i det hela Aristoteles en ringa tjenst dermed,
att man förvandlar detta — åtminstone i det fragmentariska
skick, hvari det gått till efterverlden — hans klenaste arbete
till en hörnasten för lians odödliga anseende. Men ifall man
nödvändigt vill finna, att lians poetik åstadkommit fördelaktiga
verkningar, borde ej orsaken till dessa sökas i arbetets
fullkomlighet, utom tvärtom i dess brist pä denna egenskap. Det,
oaktadt all skenbar säkerhet och bestämdhet, ytterst obestämda
och dunkla i Aristoteles’ poetiska axiomer, har förvandlat dessa
till ett slags fermenta cogitationis; framkallat de
ansträngningar, vi ofvanför antydde, att förklara det oförklarliga ocli
ingjuta en djup mening i de föga djupsinniga, nästan triviala
satserna. Om således poesin beklagligtvis dragit föga vinning af’
de lukubrationer, under hvilka den store tänkaren befattat sig
med heime, hafva de deremot ej varit utan sin nytta genom den
utankens gymnastik’’, för att tala med Tegnér, hvartill de
för-anledt kommentatorerne, som under alla möjliga svängningar
sökt bringa de svigtande läroma ifrån sin osäkra ställning.
Det ytterst vågade af här ofvanför uttalade åsigter skulle
erfordra en utförligare bevisning, än detta lilla arbete kan
upptaga. Några få omständigheter, som bestyrka och närmare
belysa det sagda, måste dock framhållas. Om den beundran,
Aristoteles väckt genom helt andra förtjenster, icke så tvetydiga
som de om poetiken, sällan tillåtit tilosoferne att med lugn och
opartisk blick granska de svaga punkterna af den store
tänkarens Achilles’ häl, hafva deremot filologerne alldeles ej trott sig
kompromettera hvarken sitt eller hans anseende, äfven om de
innan Aristoteles derom lärde. Och i alla fall torde det ej vara lätt
att ådagalägga, hvari de Aristoteliska lärornas gyunsama inflytande
på den poetiska produktionen bestått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
