Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öppet erkände, hvilket bryderi Aristoteles’ klenaste opus
beredde dem. Då således författaren, som i sin ringhet fördristat
si" att från estetisk ståndpunkt höja sin röst emot den canon,
hvaraf den modernt klassiska tragedin hufvudsakligast emottog
sin riktning, söker efter auktoriteter, af hvilka lian kunde finna
hägn i sin strid emot en af de högsta auktoriteter,
literatur-historien känner, är det till språkforskarene han tager sin
tillflykt. Ibland desse hafva funnits några, t. ex. den berömde
Camerarius, som ansett sig bäst hedra Aristoteles’ minne genom
att helt och hållet frisäga honom ifrån auktorskapet, livad
poe-tiken beträffar. Andra åter, hvilka ändock föredraga att åt
dess författare rädda det omtvistade arbetet, tala likväl derom
med ett slags förtviflan. Så uttrycker sig t. ex. Buhle, som
ingalunda kan misstänkas för bristande devot.ion emot
Aristoteles, på följande sätt:* „Conditio libri de Poetica, quem
habemus, utique talis est, ut quid de eo statuerem, saepe
incertus haeserim.–-Non novi equidem librum Aristo-
telicum, in quo oratio sil tam concisa, obscura, manca et
male connexa. quam in libro hoc de Poetica. Non ignoro,
esse äQuyvloytar et ro ugacpegS si non iti dictionis
Aristote-licae virtutibus, certe in ei propriis; verumtamen nunquam
alias Aristotelica dictio toties in aenigmata abit, quoties in
libro nostro, cujus pauci sunt versus deinceps positi, quorum
vim et nexum cum ceteris etiam Graece haud mediocriter
doctus primo statim intuitu assequatur. Efficitur autem haec
obscuritas non singulis verbis, sed tota elocutionis ratione,
contorta verborum structura, membris abruptis non recte
colligatis, sententiis secum non plane congruentibus.“ etc. etc.
Att ett arbete, så brustet och sammanhangslöst till sin
form, skulle i sitt innehåll frarnte en sammanhängande bevisning,
en klar uppfattning af de behandlade ämneua, en dessa ämnens
inre väsende genomträngande grundåsigt, kan endast den
föreställa sig, som jäfvar sanningen af Tegnérs ofta citerade ord:
uDet dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”
•) Aristotelis opera omnia, vol. quint pag. 184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
