Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
les liöst — vill väl ingen bestrida, att iifven uti lians
ifrågavarande arbete upptäckes här och der åtskilligt, som icke tyckes
vara ovärdigt forntidens djupsinnigaste författare. Men lika
litet kan det dock nekas, att dersammastädes förefinnes
äfvenle-des annat, som redan för den tid, då Aristoteles skref, tyckes
nog underhaltigt och ej motsvarande den uppfattning af tingen,
hvartill tänkaren bordt kunna höja sig. Så t. ex. när
Aristoteles i sin boks X cap. söker ådagalägga skilnaden emellan
poeten ocli historikern, anser lian den senares underlägsenhet
af-gjord derigenom, att denne liar ingenting annat att göra än
att »berätta, hvad som har skett;11 medan skalden framställer,
t huru det kunnat ske.” *) Det väcker i sanning en sällsam
känsla att se uppfostraren af en bland de mest verldsbistoriska
menniskor, som någonsin verkat för historiens ändamål och en
författare, för hvilken dock Thucydides ej var en obekant
storhet, uppskatta så lågt historiens sanna betydelse.
Mindre oväntadt, men likväl sällsamt nog, äfven om man
behörigen tager i beräkning den punkt af verldsåskådning,
livarpå Aristoteles befann sig, förekommer ett bland hans
re-sonnemanger i XIV cap., hvarest filosofen afhandlar, livad som
bör observeras uti tragedin i afseende å sederna i rrtpi t« tjfhj).
Det är ej vid det, nästan ännu mer än vanligt abrupta och
svårbegripliga i sjelfva uttryckssättet vi vilja fästa uppmärksamheten:
denna vändes åt innehållet, så vidt det af tanken låter fatta sig.
Aristoteles erkänner, att goda seder kunna finnas hos alla slag
(af menniskor) — tr éxderqi yévEt. Ty äfven <jviiman, menar
han, kan vara duglig till någonting**) och sammalunda slafven;
*) Tovtc;) dicuptQei, T(;j t ov /itr r« yaoftsra j.iytti, ror de ota
av ytioiro. Det erfordras en icke så ringa grad af entusiastiskt
beundrande hänryckning för att, såsom Bötscher i sin afhndl. 0111:
„Das Beclit der Poesie in der Behandl. des geschichtl. Stoffes", finna
i detta och hvad dermed sammanhänger: .,eine der tiefsten
Begriffs-bestimmmigen iiber das Verhältniss der Creschichte zur Poesie". Se
Bötschers: CjTclus drani. Charaktere. D. 2, pag. 7.
**) Detta vårt sätt att öfversätta ordet har åtminstone
den fördelen att erbjuda någon rimlig mening, hvaremot öiversätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
