Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastas en nog obestämd syftning åt detta i psykologiskt
hänseende så ytterst vigtiga håll. Att Börjesson ieke skulle hafva
insett äfven den poetiska vigten af detta tragiska motivs
användning i detta stycke, kan svårligen antagas, och om han det
oak-tadt gjort intet bruk deraf, måste väl orsaken härtill sökas
endast i den tillfälliga omständigheten, att Beskow, tidigare,
förträffligt förstått att framställa Erik. rasande under svartsjukans
blodiga gissel.
Eriks med detta själslyte nära beslägtade misstänksamhet
i allmänhet har Börjesson deremot ej uraktlåtit att låta bryta
fram med vederbörlig styrka, under all denna böjelses ömklighet
och svaghet. Förnämsta hithörande stället är fjerde aktens
andra scen. Med anmärkningsvärd natursanning framställes Erik
protesterande emot andras insigt deri, att det ej är
skarpsinnig-heten utan misstroendet, som föranleder konungen att se såväl
det ljusa hufvudet, som allt annat i start; vi anföra hans
egna ord:
^Misstankar? Så I kallen mina tankar
Med föregifven oskuld eller hån,
När de ej alltid miste gå på spåren
Af de krokvägar, som 1 kring mig slån!“
Att äfven afundsjukan ingår såsom en färgskiftning uti
artistiska, ej af den högsta inre adel uppburna själar, är
otvifvel-aktigt. Hon var troligen icke heller främmande för Eriks
sinnelag, såsom isynnerhet hans krångel emot sin gamla fader, då
denne, i Eriks tycke för länge innehafvande all makt, leinnade
blott ett svagt återsken deraf åt sonen, bevisar. Måhända röjer
också hans vilda lust att tillintetgöra inneliafvarene af Sveriges
mest lysande namn, bland annat, äfven en skymt af afundens
bleka, vålnadslika skepnad. Men denna styggelse irrar redan
afgjordt på det fulas område och låter ej utan svårighet bruka
sig af den tragiska konsten, som skyggar tillbaka för vådan att
hembjuda sina hjeltar ej åt deltagandet, men åt föraktet. I ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
