Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
do, Börjesson varit nog obarmhertig att skrifva på deras räkning.
Oeh likväl kunna vi göra oss en föreställning om någon ann
stackare, som, då skeppet, livarpå han befinner sig, är hardt nära
att sjunka, i stället för att söka rädda detta, uppstämmer en
psalm, hvilken räcker så länge, som den sjungandes eget lif.
Ville kanske skalden, då lian låter sin Erik taga sig tid till
slika expektorationer, framlägga ett nytt bevis derpå, huru
för-tjent konungen var af sitt nära förestående fall? Det hade
varit ett nog indirekt bevisningssätt; och skalden egde dock
i detta hänseende lämpligare medel till sin disposition.
Men man må härom döma, huru strängt man behagar, så måste
man likväl medgifva, att styckets slut ännu vida mindre än
nyssnämnda ställe försvarar sin plats. Besagde ställe påminner kanske
om den romantiska idealismens stolta förakt för verklighetens styfva
anspråk. I>et slut, Börjesson gör på sin dikt, erinrar bestämdt
om en bland denna konst-åsigts fundamentala läror. Det är
bekant, att de tyska romantikerna med sina förkämpar, bröderne
Schlegel oeh Ludv. Tieck i spetsen, teoretiskt oeh praktiskt
hyllade såsom en bland sina högsta principer — för att icke
säga sin absolut högsta — idéen om den poetiska ironin.
Senare förleddes äfven Solger att bringa i system denna nog
vaga lära. Vi kunna ej här inlåta oss i en exposition deraf,
utan hänvisa blott till första delen, pagg. 84—90 af Hegels
Aesthetik, der denna åsigt blir behandlad enligt förtjenst. *)
__ Diese Manier erscheint als eine vornehme Stellung, welche mit
der Sache fertig ist und fiber ihr steht“, säger Ilegel bland
annat i sin uti noten citerade kritik öfver Solger. Det måste vara
en gengångare af detta förnäma manér, som lockat Börjesson
att sluta sitt vackra stycke med den bittraste persiflage såväl
öfver sjelfva dikten som öfver hjelten, hvilken han deri velat
förlierrliga. Redan det förekommer nog sällsamt, att han
flere-städes söker beröfva sitt sorgespel all illusion af en verklighet,
*) Jfr., hvad Solger beträffar, Hegels afhandl. Ueber Solgers
nachgel. Sehrilten. i lt>:de B. at’ Hegels sarnl. arbeten, pagg. 465,
486 o. fl’, sanu i Urundlinien der Piiri, des Reohts, pagg. ISO—153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
