Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gemensam för båda desse skalder är isynnerhet en
egenskap, hvari deras högsta styrka, men kanske också deras
svagaste sida uppenbarar sig. Det är den ur djupet af deras ädla
sinnen härflytande böjelsen att idealisera, i ordets vanliga
mening, allt, som af deras skaldiska anda vidröres. Ännu mindre
än på Schiller kan man dock på Beskow använda Ludv. Tiecks
ord*) om deras gemensamme mästare Shakespeare: „welche
Erschatterungen er selbst erlebt haben muss, um so innig
ver-traut von allen diesen Schrecknissen sprechen zu können; uud
wie er dennoch in diesem Wirbelwinde aller Leidenschaften in
dieses scheinbare Chaos der Verzweiflung Licht und Ordnung
mit so sicherer Hand wirft I71 — Om både Schiller och Beskow
visa ett olympiskt lugn, tyckes detta, åtminstone ej hos den
senare, vara lugnet hvarken under eller efter en allt
genomska-kande storm.
Minst har Beskow, oaktadt sitt uppriktigaste bemödande,
lyckats i att upphjelpa Johans ytterst förfallna såväl moraliska
som poetiska affärer. De förbättras ganska litet deraf, att en
jesuit — icke heller tecknad med de stora och djerfva drag,
konsten borde kunna gifva åt detta märkvärdiga slägte — uppträder
som Johans onda genius. Vår fasta öfvertygelse är dock den,
att äfven Johan kunde räddas åt konsten på ett lämpligare sätt,
än Johanna von Weissenthuru det förmått i sin „Johann von
Finnland." Och derigenom, att segraren Johan i dikten ställts så
lågt, förekommer Eriks fall alltför mycket tröstlöst, ifall man
ej med all makt fasthåller den tanken, att han egentligen dock
ej faller för någonting annat än för bördan af sina egna
synder. Men äfven genom denna ansträngning hafva vi ej förmått
att vid första afdelningens slut borttränga minnet af Hegels
märkvärdiga ord **) om katastrofen i Schillers „WalIenstein“:
.,Le-ben gegen Leben; aber es stekt nur Tod gegen Leben auf, und
unglaublich! abscheulich! der Tod siegt tiber das Leben! Diess
*) I hans omdöme öfver ..Kung Lear1’, i Krit. Sclmften, D. 3,
pag. 227.
**) D. 17, pag. 413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
