Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dast förståndig geometer skulle hjelplöst utsitttas för de
bekymmersammaste errores calculi, i fall han finge det prosaiska
infallet att bringa i system de problemer, Kalevala erbjuder till
hans lösning. Medan den finska sången oftast fasthuller med
förundransvärd energi den inre sanningen, låter han deremot ej
sällan den yttre sannolikheten förflyktigas, liksom vore frågan
endast om de oväsendtligaste dimmbilder. Deraf måste
motsägelser inom sjelfva diktens enhet härflyta, dem man ej alltid
kan förklara ens genom den förutsättning, att sången icke
brustit fram ur individualiteten af ett enda såugarhjerta, utan
blifvit uppstämd i chorus af ett helt folk, kringspridt så vidt
och bredt kring landena, att de sjungande ej kunnat förnimma
hvarandras röster. Isynnerhet har man känt sig besvärad af
de contradictiones in adjecto, hvilka inom Kullervo-dikten
tvista sinsemellan om sin bättre rätt. Sådana tvistepunkter
kunna derstädes också visserligen upptäckas; nsen dessa stöte- I
stenar äro dock i det hela mycket färre, än man vid första
påseende föreställer sig det.
En af de brydsammaste bland dessa stötestenar, mot hvilka
uttolkarenes förklaringar stapplat, har dock, synes det oss,
endast genom deras eget tillgörande blifvit utkastad på diktens
vilda mark. Man har nämligen icke ansett sig kunna rimligen
förlika uppgiften i trettiondeförsta Kalevala-sången om den
totala förstöringen af Kalervos’ hus och hem genom Untamoinens
hjeltar med den så svårt hemsökta slägtens uppdykande
sedermera å aflägsen ort. Öfversättarene hafva uppfattat
beskrifnin-gen om denna slägtets tillintetgörelse ej blott strängt efter
orden, utan äfven utsträckt förstöringsidéen ända bortom de
förfärliga ordens verkliga betydelse. Det diktande folket, hvilket
så ofta hade sett såväl lif som gård och grund utsatta för
dylik förhärjning, som den i dikten framställda, visste ganska väl
af egen erfarenhet det, hvilket uttolkarene förbisett, att ett
tappert, med nöd, död och all farlighet viil förtroget
mennisko-slägte är för seglifvadt att kunna tillintetgöras genom ett enda,
om än aldrig så våldsamt, fiendtligt anfall. Också uppgifver
dikten alldeles icke, att slägtens patriark. Kalervo sjelf, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
