- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 3. Literatur-historiska och blandade arbeten. Första bandet /
128

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bjertas förtvitian. Der lian aensam gick längs toma heden”,
ropar han ve öfver sig sjelf och det honom ovärdiga värf, man
an vist honom att sköta:

ttVoi minä poloinen poika,

Voi poika polon alainen.

Jo minä johonki jou’uin.

Jou’un joutavan jälille.

Härän hännän paimeneksi,

Vasikkojen vaaliaksi
Joka suon on sotkiaksi
Maan pahan mateliaksi71. *)

Men om ock Kullervos hjeltelynne kände såsom djupaste
olycka hans förnedring och fördömelsen till en honom ovärdig
sysselsättning, infann sig dock denna olycka ingalunda utan
sällskap. Kullervos missöde stegrades just derigenom, att han
saknade ett sådant. Ända dittills hade han brottats med all den
vedervärdighet, hvaraf han hemsöktes, midt i hvimlet ;.f sina
antagonister. Han hade fört ett aktivt lif, sådant hans böjelse
erfordrade det, om ock ej detta varit afpassadt efter hans
gigantiska krafter. Nn deremot var han reducerad till eu
idyllisk kontemplation af kreaturens suckan och pastorala uärings-

*) Vi hafva här citerat sjelfva originalets ord, emedan de,
kanske omöjliga att återgitva på ett annat språk med all den
uttrycksfullhet, som i dem ligger, något förlorat af sin kraft i den
svenska öfversättningen. Herr Schiefner synes oss likväl bättre
hafva lyckats i kampen emot dessa svårigheter, då han låter
Kullervo lätta sitt hjerta medelst följande ord:

„0 ich Aermster aller Knaben,

0 ich Knabe voller Ungluck!

Wohin bin ich nun gerathen,

Bin in Miissiggang gerathen,

Soll der Ochsen Schwänze hiiteu,

Soll die Kälber nur bewachen,

Soll durch lauter Siimpte wandern,

Soll auf schlechtem Boden gelien“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/3/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free