Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omsorger, och hans öfvermått af styrka kunde ej ens gifva sig
luft i enormt missbruk af henne. I energiska själars
handlings-drift sjuder en fruktansvärd expansiv förmåga, som måste få
explodera i yttre verksamhet, ifall bon ej, tillbakakastad på sig
sjelf, skall åstadkomma samma inre förstöring, som ett
lokomotiv hejdadt tvärt i sin vildaste fart. Kullervo, nedsatt till herde,
var en Prometeus, ej fastsmidd vid en titanen värdig
fängelse-vägg, Kaukasus’ klippa, utan snärjd af krypväxter på
ljunghedens torftiga tufva. I sjelfva missödets litenhet låg
omöjligheten af den tröst, som en stor olycka kan erbjuda den starke.
Empedokles, som ej tvekade att störta sig i Ätnas krater,
skulle sannolikt funnit ganska betänkligt att låta steka sig,
spetsad på taggarna af en talgljusknekt.
Men till Kullervos förnedring och overksamhet kom nu ett
tredje ondt, som satte rågan på de förra. Vi hafva redan
an-tydt det. Han var utstött från menniskornas samqväm; förvist
till skogarnas ensliga vildhet. Man kunde väl tycka, att denna
hans anti-sociala ställning bordt förorsaka honom det minsta
bekymmer. För det fåordiga, melankoliska linska lynnet är ju
ensligheten ofta snarare en tillflykt ur menniskohvimlets
döf-vande brus än en fördömelse. Det är så i allmänhet och hade
väl möjligen kunnat vara så äfven för Kullervo, ehuru hans bild,
liksom Lemminkäinens och de fleste öfriges bland Kalevalas
be-roer, besynnerligt nog, icke är afkopierad ifrån en tafatt och
rörelselös tid sådan som den, hvilken tyckes vara det
lämpligaste lifselementet för oss nu florerande finnar. Men
sällskapet af ljungen och furan, siskan, kråkan och korpen hade, för
att synas Kullervo såsom en fördel, bordt vara sökt af honom
sjelf, ej påtrugadt honom såsom en nödvändighet. Vi tro, att
Europa ej hyser ett folk, så föga qvalificeradt som det finska,
hvarken för det Auburnska eller Filadelfiska cellsystemets ostörda
trefnad. Författaren känner ingen enda genuint finsk hjerna,
sin egen inklusive, hvilken han skulle tilltro nog hårdhet att ej
bågna under tryckningen af detta extramenskliga system *) på
*) Vi anse ocli kalla det så, emedan detta system innehåller
den radikalaste protest emot menniskaus allra ursprungligaste be-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
