- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 3. Literatur-historiska och blandade arbeten. Första bandet /
133

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

människorna förskjutne och misshandlade. Och slutet blir, att
Kullervos plågoande:

uStupar genast död på platsen,

Faller ned som kittelsotet,

Utanför sin egen boning,

Uppå hemmets trånga gårdar71.

VI.

Härmed hade Kullervos hämdlystnad för denna gång fått
sitt lystmäte uppfyldt. Det skyldiga var grundeligen straffad.
Mer begärde den sig uppresande trälen ännu icke då. En skymt
af mensklighet, som glimmade qvar i hans förkolnande inre,
upplyste honom derom, att han ej borde söka sak med smeden
sjelf, som icke gjort sin träl något för när, och hvilken denne
redan hade mer än tillräckligt näpst för allt, hvad Ilmarinen
mot honom underlåtit. Kullervo förutser lätt, att smeden skulle
aförtyngas till dåligt lynne11, när han erfarit sin ljufva makas
ömkeliga hädanfärd, samt uutsätta sig för slagsmål.71 Det låg
ingalunda i Kullervos lynne att rygga tillbaka för ett sådant.
Men han spörjer påtagligen ingen lust att äfven lekamligen bära
händer på en man, hvars håg genom hans förvållande ublir så
svart som tjäran, hvars hjerta göres så ljust som sotet.71

Så alldeles skinande är icke heller trälens hjerta efter
den föröfvade illbragden. Men hvilken omätlig skilnad visar
sig ej i uttryckssättet af hvarderas sorg! Medan Ilmarinen
jemrar sig natten lång öfver förlusten af den lycka, han egt,
tröttar den förvildade trälen berg och dal med echo af sitt
diaboliska jubileum öfver säkerheten att icke ega mera
någonting, det han knnde förlora. Kullervo hade dittills ej ändå
varit fullt så arm, som han föreställt sig. Ehuru beröfvad frihet,
slägt och erkännande af sitt menniskovärde, hade han dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/3/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free