- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 3. Literatur-historiska och blandade arbeten. Första bandet /
229

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trängdt inom lättare öfverskådliga, mera begränsade lokaler:
lyriken har fått sitt spelrum.

Men nederst vid bergets fot vidgar sig åter slätten
ofantligt. Det är en grön himmel, spänd öfver jordens inre. Den
ensamma floden bryter genom egen handling, kämpande mot
hindren, sig väg till det i fjerran hotande hafvet. Enskilda
kullar resa sig högt öfver sin omgifning, bärande på skuldrorna
fruktträdens gyllene skatter eller gruset af torn, som
menniskor-nas eller tidens hand störtat. Stormen rifver gnisslande bort
de förras frukter och blad, leker med de senares hvirflande stoft
och grumlar opp flodens våg från dess innersta botten. Men
hinnnelens eviga stjemor se vemodigt och förlåtande neder till
striderna på jorden och hviska, att det dock någonstädes finnes
frid. Det är höst här nere, medan sommarens sol andas
glödande deroppe ljus, och våren lefver frisk uti ännu högre
rymder. Folket har stigit fram att i handling eller sång dikta sitt
drama.

Måtte det varda oss förlåtet att prosaiskt hafva framkallat
en nog vanskelig och obestämd bild af diktens metamorfoser,
framsjungna i ,._Nadeschda,r så mycket sjelfva sångens ämne och
plan sådant tillåtit. Med ilande blick vilja vi nu följa dessa
förvandlingar.

När aNadeschda-blomman’n först möter oss, växande vild
mellan Wolgas vidtbesjungna vattendrag, andas hon ännu i
epikens fria, rymliga luftkrets. Detaljerna utbreda sig kring henne
till vidgade perspektiver. Men drömbilden, som hon varsnat,
blickande på sig från fjerran, sucken, stigande från hennes
barm, fåfängt sänkt på flodens bubbla ned, sorgen deröfver,
att hon är så t,osällt skön,“ och de, onekligen alltför starkt
uttryckta farhågor, känslan af denna skönhet hos henne väcker,
detta allt säger, att hon vaknat till medvetande af sin ställning
till den omgifvande verlden, och låter henne sväfva ut till
lyrikens område. Mot senare hälften af andra sången
sammandrager sig det episka elementet till en allegoriserande utvikning,
återspeglande hela styckets grundmening. Det fördystras vid
slutet af tredje sången nära nog till balladens hemskhet. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free