Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den obeskrifliga ljufhet, som andas öfver de flesta partier af
stycket, vara lik
,.den späde Igors,
Som så långt ifrån ocb dock så nära
Till sin mors bekymmer, somnat stflla:a
men vill man gripa efter denne grazie med bårdhandskarne,
rymmer den bort likt blomdoft. — Dock när man i skygd af detta
behag ser storartade poetiska drag djupt inristade, erinrar man
sig ovilkorligen Dantes utsago om sin gudomliga komedi: det är
en ström, hvari ett lejon kan simma och ett lam kan gå.
Yid närmare begrundande erkänna vi dock, att åtskilligt
kunde förnämt omröras angående klen uppfinning af ämnet,
ut-slitning deraf genom andras tidigare bearbetning, om
ensidigheten, röjd vid uppfattningen af Potemkins karakter, om
utpinandet af Bestuscheffs lefnadstråd, sämt derom att Kutusoff varit
bland undantagen i Ryssland, som icke burit namnet Ivan —
ty han hette Mikael o. m. d. Ingen frestelse dertill uppstår
dock denna gång hos oss. Gerna medgifva vi likväl, att, ifall
Nadesclida-sången ljudit t. ex. från Eskimoerna, vore
förhållandet måhända annorlunda. Vi älska och låta Runebergs
skalde-förmåga gälla allt, hvad den gälla kan. Han är ju också bland
de få, som fått utveckla till full skönhet hela sin inneboende
kraft. Fridlyst är han i sin hembygd, fridlyst i sin egen barm.
Att han så utvecklat sig är ej af ringa kulturhistorisk betydelse
för Finland Nationens vaknande känsla deraf, att
intelligensens verld är dess egentliga lifselement, behöfver ju ett och
annat, hvarpå den med odelad glädje kan stödja sig. Dess anspråk
på andelig öfverlägsenhet förflyktigas ju annars till ihålig
löjlighet. Runebergs förträfflighet som skald intager såsom sådan
stödjepelare ett utmärkt rum. Äfven af icke obetydlig moralisk
vigt är det derjemte, att vi låta honom full rättvisa vederfaras.
Vi flunar kunna då i medvetande deraf med bättre samvete fara
litet oblidt fram mot det, som för öfrigt ibland oss röjer tecken
till lif. Ty en kujtje af sådan böjelse gifver obestridligen äfven
riktning åt tidens aude.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
