Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bete och vågar i den suveräna myndighets namn. lians geuius !
gifver honom, modifiera en af tusende känd verklighets
företeelser. Ju samvetsgrannare, han föresatt sig att fixera det
väsendt-lifja af föremålen, dem han vill i poetisk form framställa: anden,
som ger dem lif, karakter, bestämdhet, desto vidsträcktare frihet
måste han förbehålla sig att efter sitt förgodtfinnande förfara med
allt, hvari han ej finner och erkänner tfe kännetecken på detta
väsende, af hvilka honom göres behof. Äfven han förfar i
huf-vudsaken enligt samma metod, folken begagna, medan de utarbeta
sina myter: kastar å sido det, som ej öfverensstämmer med den
uppfattning af ämnet, han anser vara den ilndamålsenligaste,
vidfogar med lättare eller starkare hand, hvad han finner brista,
då det gäller att gifva relief och skarpare konturer åt det hela.
Det år denna operation, som har sina betänkligheter, då den
rörer figurer och ting, hvilka prosan tror sig känna bättre än
poeten. Och det kan icke heller nekas, att den poetiska friheten
liar sina gränser, då fråga är om händelser och personer, öfver
hvilkas beskaffenhet historien konstituerat sig susom obestridlig
makt och auktoritet. Det öfverskrider sjelfva poesins befogenhet
att, när det gäller hufvndsaker och de förnämsta bärarene af de
historiska tilldragelserna, „ hindra händelserna att hafva händt”
och låta andra inträffa, som aldrig i verkligheten egt rum. Ej
ens dikten skulle hafva den aflägsnaste rättighet att framställa
Klingspor såsom hjelte och Adlercreutz såsom feg. Och efter den
utredning af rätta förhållandet, som numera försiggått, är det
minst sagdt vådligt att låta ens i en dikt ij varsta den
orättfärdiga domen, att återstoden af fosterlandets bjeltehär skänktes bort”
vid Kalix — huru mycket än en vilseledd tradition dertill gaf
anledning ännu på den tiden, då denna ..sägen71 först
upptecknades. — Men ju strängare man måste fasthålla denna
gränsreglering, hvad den poetiska frihetens utsträckning beträffar,
desto liberalare kan och bör man förfara vid bedömandet af de
friheter, dikten tagit sig med tillfälliga, sekundära
omständigheter. hvilka för det stora hela platt ingen betydelse ega, men
genom hvilkas lämpliga transformation en sång vunnit omätligt
i styrka. Den minutiösa krönike-kritiken skulle utan tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
