Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de tjenligaste kommunikationsmedel. Ventilernas tai, hvilka i
våra dagar utsläppt de pestilentiosa dunstema, är legio. De
mest frejdade bland dem bära namnen Börne och Heinrich Heine. ,
Desse och så många andra, behäftade, såsom den sistnämnde sjelf ■
sjunger, umit dreifacher Seuche: mit Armuth, Krankheit und
dem Judenthume”, hafva beredt rikelig ersättning åt judastammenl
både för det, som brast hos deras älste förfäder och de senare
komne. Moses och profeterna hade visat sig synnerligen
vanlottade, hvad qvickhetens gåfva beträffade. Redan Börne och
Heine ensamme, att ej tala om deras själsförvandter, egde
tillräckligt af sorten att i dess skedvatten, såsom den förre, upplösa
alla gudomliga och menskliga ting eller, såsom den senare, oskära
och nedsmutsa dem. Och om judarne under hela medeltiden och ’
ännu lån;;t derefter hade lidit all möjlig smälek och förnedring,
togo deras senaste målsmän, som äskade och fingo ljud inför hela
kristenheter, rundeligen all skada igen genom att öfverflytta på
afkomlingarne af sin stams forna förföljare det hån, som blifvit
sväljdt i tysthet under förnedringstiden. Det hjertblod, som ym- 1
nigt rann ur giftiga sår, slagna af dessa store sin stams hära-j
nare, har till det mesta redan spårlöst försinat i sanden, flygande j
öfver lifvets öknar. Men förfärlig är smittan af hånet, bitterheten, J
hvilken ur den tillfredsställda judiska blodshämnden kastats äfven I
till ställen, föga eller intet tryckta af den skuld, hämnden när- 1
mast. drabbat.
Författaren har sett sig tvungen att uppehålla läsaren med 1
denna episod om utvecklingen och yttringame af den moderna
jndiska satiren, emedan han ej känt något lämpligare sätt att
gifva en klar föreställning angående beskaffenheten af de
satiriska elementer, hvilka obestrideligen genomgå största delen af ,
Sägnerna. Men meningen kan ingalunda vara att g<>nom efter- j
letandet af likheter mellan skämtet i dessa och hånet i Börnes I
och Heines skrifsätt söka uppdaga en sådan klarhet. Tvärtom: I
den borde framgå ur kontrasteina, som ställas emot hvarandra. ;
Författaren tillåter sig påpeka några bland de väsendtligaste. ]
Hvilken af skadelystnad icke alldeles genomfrätt menniska har
väl kunnat utan en viss ångest genomläsa något blad af dessa !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
