Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommit oss till att göra det med segrarenc vid Siikajoki, Lappo
och Wirta-bro, är det väl detta folks ensak. Att med anledning
af Sägnernas sätt att förfara med sina hjeltar erinra sig, hura
Pindarus gått tillväga med sina, borde i alla fall ej anses
chi-kanöst för någondera parten.
En väsendtlig, ehuru för den egentliga afsigten med
jemförelsen mellan Pindari kämpaqväden och Sägnerna mindre vigtig
grundolikhet, må hår först i förbigående påpekas. Huru litet
skäl den grekiska skalden för öfrigt må göra för äran att till
sin börd vara beotier, röjer han likväl åtminstone den likheten
med sina stamförvandter, att han icke tyckes förstå sig på
raljeri: en brist i uppfostran och själsförmögenheter, som utan
tvifvel icke obetydligt bidrog till att åt dessa förskaffa den egna
reputation, hvaraf de isynnerhet hos de snillrika ateniensame
voro i obestridt åtnjutande. Men äfven om Pindarus hade varit
vida mer disponerad — både i aktiv och passiv mening — för
qvickhet, än man har anledning förmoda, skulle det ändock
högeligen öfverraska, om man funne honom egna sin hyllning åt
någon den tidens ^Fältmarskalk", ifall naturen redan då lyckats
frambringa ett sådant praktexemplar. Och nästan lika oväntadt
vore det att se honom behandla en eller flera bland föremålen
för sina sånger med den närgångna humor, hvilken vi funuit
genomtränga största delen af Sägnerna. Man kan ej gerna
förvänta den ytterlighet i liberalitet hvarken af de segrande
käm-parne sjelfva eller de personer och samhällen, hvilka för dem
närmast intresserade sig, att de mot skäligt honorarium skulle
hos skalden beställa qväden, i hvilka de besjungna hjeltarnes
roliga sidor vändas utåt både inför det fina attiska löjet och den
mindre belefvade spartanska begabbelsen. Den tebanske lyrikern
hade således ingen anledning att ej följa sin naturliga böjelse
för allvar i alla sina sånger. Också återspegla hans qväden utan
något enda afbrott detta stränga humör, som är himmelsvidt skildt
från Sägnernas humor. Men det hafva dock Pindari lofqväden
gemensamt med Sägnernas, af all yttre anledning oberoende
dikter, att det ädla hos menniskorna och i deras handlingar med
mäktig genklang af hvardera återgifves. Det ligger deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
