Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa. Och så länge hvardagens prosa ej hunnit ännu borttränga
all känsla för poesi i verkligheten och i dikten ur hennes sista
tillflyktsorter uti finska folkets själ, skall det med samma
stolthet och fröjd, livarmed schweizarn blickar opp till sina Alper,
i andanom skåda det slut, Sägnerna gifva åt den tappre
löjtnanten, som väl icke representerar troget den genuint finska
tröghetens lynne, men desto bättre den syd-österbottniska lifliga
rörlighetens.
Då höjde löjtnanten ännu sin arm,
* Der pä, blodiga sanden lian satt:
Hans anlete sken, hans sårade barm
Steg högt i dödsminuten:
Han svängde sin slitna hatt.
„Och tollo de alla tor ädla sår,
Förrn någon dem sprang förbi,
Och voro de främst i sin löjtnants spår?
Hurra, det var flink manöver.
Na dö vi som herrar, vi!“
Ju åskådligare Sägnerna tecknat Zidéns väsende, desto
mer känner man sig böjd att grubbla öfver utseendet af hans
yttre menniska. En bland våra inhemska konstnärer, ur hvars
hand döden så otåligt bortvred penseln, att det ovanliga snille,
han röjde, hann lemna efter sig nästan endast sorg, Anders
Ekman, sökte lösa problemet. Uppfattningen i hans skizz är
onekligen originel, liksom sjelfva den karakter, bilden var
ämnad att åtcrgifva. Men den unge artisten tyckes ej ha kunnat
föreställa sig ett mot dödens gap så i fyrsprång störtande lynne
som Zidéns under annan skepnad än den, hvilken anstode
objektet för Törnes beskrifning på Einnarne — „när han var rätt
i taget“. Men jag skulle dock tro, att målaren gifvit för mycket
fria tyglar åt den humor, skalden så varligen hållit tillbaka.
En jemförelse mellan den fulländade och nybegynnande
konstnärens uppfattning af samma ämne är både intressant och
lärorik. Den bildande konsten torde göra rättast, om den, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
