Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit i åtnjutande. Men Wredes beståmda svar lydde, att han
ansåg sig för ung för en sådan utmärkelse. Vid 1834 års
riksdag, hvari han såsom representant deltog, vederfors honom den
äran, att han till s. k. bänkman utkorades. De parlamentariska
talanger, han onekligen egde, hann Wrede dock ej utbilda. Det
vissa är likväl, att Sveriges folk ej hade att mista allt för många
målsmän, som äfven i en stormig tid redligare, trofastare än han
skulle fört dess talan. Handlingens verld hade dock för honom
större dragningskraft. När maningen dertill genomljöd de
europeiska folkslagens hjertan, hänfördes äfven han af de tjusande
rösterna. Gerna skulle han önskat fä följa dem, dit de bjödo;
gerna skulle han störtat sig i de kämpandes hvimmel. Men hans
redan brutna helsas krafter lydde ej mer den sträfvande anden.
Äfven förbindelser, som voro honom heliga, ålade honom att
förbida sin grai annorstädes, än der den af de dragna svärden
öppnades.
Men, ehuru den närvarande stunden icke tillät houom att
beträda en bana för bragder, hvilka han väl sjelf liksom andra
trodde honom ämnad att utföra i ögonblick, som behöft taga i
anspråk en högre kraft än hvardagens, lefde han dock ett rikt
lif bland dem, som liäfdema gjort odödliga. Jag glömmer
aldrig, huru angenämt jag öfverraskades, då jag en afton,
inträdande i den lilla vindskammare, hvilken han då för tiden
bebodde, fann honom, underlöjtnanten vid ett gardes-regemente,
sysselsatt med att på originalspråket följa de bedrifter, dem en
bland Greklands yppersta häfdatecknare ställt fram för en evig
efterverld. Lifligaste intresse väckte likväl hos honom gången
af det krig, hvars utgång för vårt land haft de djupast gående,
oförgängligaste följder. Han beslöt att åt studium af dess
tilldragelser egna återstoden af sina, genom långvarig sjukdom brutna
kroppskrafter och hela sin själs verksamhet, hvilken, ehuru dess
brinnande liflighet i betydlighet mån bidragit till att förtära dem,
snarare tycktes eggad af det lekamliga lidandet, iin deraf
slappad. Han angrep verket med det fulla allvar, som var honom
eget, och resultatet af dessa ansträngningar blef en kännedom
om dit hörande förhållanden, sådan den hittills af ingen egdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
