- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 4. Literatur-historiska och blandade arbeten. Andra bandet /
60

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komuat". Endast Ehreusviird, med siareblick förutseende,
hvilken verklighet verkligast hotade att stunda, mejslade färdig
ur klippan sin titaniska borg och lockade ur vågorna de
hafs-troll, som sknlle viirna densamma. Anande, hvarest ödets
lotter för hans fädernesland skulle falla, hade han utvalt Finland
till verkningskrets för sitt „skaparesnille"’. Till en del i följd
af de förkortade radierna för Sveriges centralverksamhet hände
sig, att nyssnämnda land blef mer än någonsin förut ett
experimen-talfält på den tiden för operationerna af den rörlighet, hvilken
genomströmmade det svenska folklifvet. Och sådant var också
icke mer än rättvist, då detta land företrädesvis allt dittills
hade sett sina fält och sjöar förvandlade till en tummelplats
för krigets operationer, till en Aqsoq ogxijsrQu, om det är oss
tillåtet att begagna ett frejdadt ord af den herrlige
Epaminondas. Att likväl endast känslan af billighet och rätt skulle på
den tiden drifvit de maktegande till stegrad uppmärksamhet på
vårt lands intressen, synes likväl föga sannolikt. Åtminstone
tyckes föga öfverensstämma med en sådan samvetsömhet den
hjertlösa hårdhet, hvarmed man ännu under 1741 års krig i
svenska härens krigskonselj föreslog att till ödemark förvandla
en betydlig sträcka af Finland, och detta på de ömkligaste
grunder af misstroende till innevånames tänkesätt. Och dock var
den enda man, som, medan sagde krig höll på att inbränna
den outplånligaste rostfläck på Sveas hjeltesköld, hvaraf den
intill denna dag täres, storsinnadt ådagalade lmfvud och hjerta,
i samma krigskonselj närvarande. Denne man var öfverste
Fabian Wrede. Med sanningens hela hänförande makt
skingrade han väl denna gång misstankarnas mörka här. Men ingen
kan heller undra deröfver, att samme man kort derefter på Svea
Rikes riddarhus anmälte såsom Finska Adelns beslut: „att den
Finska nationen varit och skulle vara trogen, så länge den hade
hopp, att under Sverige förblifva; men — de kunde ej annat
se, än att Finland blefve för eviga tider från Sverige skildt
och att Ryssen sknlle med makt behålla hvad han i händer
hade; hellre än att underkasta sig denna fara vore de beredde
att godvilligt blifva Ryssar"; hvartill alla linnarne ropade: Ja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free