Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
billigtvis böra öfverlemnas åt plebejiska anspråk, hvilka ej
upp-buros af arfsrätt till några and ra företräden. Dessa af innerlig
vänskap på lif och död vid hvarandra fästade unge män voro
grefve Gustaf Aminoff och baron Uno von Troil, den förre son
till universitetets dåvarande vice kansler, den senare till en man,
hvilken, ställd på samhällets högsta plats, hade under flera års
tid framburit med ädel och manlig värma sitt fäderneslands hopp
och önskningar upp till Alexanders för dessa så öppna,
storsinnade hjerta.
Men det visade sig äfven nu, att universitetet var en
republik, utanför hvars gränser hvarje anspråk, som ej var den
öfvervägande talangens och kunskapens, måste stanna, ehuru den
otåliga nyfikenheten nog sent var i tillfälle att se beviset derpå
träda fram i dagen. — Endast en kandidatexamen återstod ännu,
uppå hvars utgång gissningarna fingo uttömma sina sista krafter.
Det var Nervänders och hans kamrats. Då dörrarne till den
filosofiska fakultetens rum för sista gången i Abo slogos upp
för att inbjuda allt folk att höra afkunnas det utslag, som
omsider skulle afgöra den så länge debatterade lifsfrågan angående
primariatet, inströmmade en tallös skara. Men man lyssnade
med återhållen andedrägt. Tystnaden bröts af dekanus, som
med mer än vanlig högtidlighet inledde kungörandet af det tal,
åhörarene egentligen längtade att få förnimma: talet af de röster,
hvilka skulle belöpa sig på Nervänders lott. Lösningen af gåtan
lät dock ej alltför länge vänta på sig; ty snart föll från
ora-torns läppar till den efter upplysning hungrande skarans sinnen
det stora ordet, att fakulteten ännu aldrig med samma
tillfredsställelse som i denna stund varit i tillfälle att afkunna ett
exa-mensresultat. Då bredde sig en än större blekhet än vanligt
på grefve Aminoffs ädla anlete och lutande sig till en af sina
grannar i trängseln hviskade han med något sväfvande röst: Han
får trettio röster! Och så var det ock. Af de trettio tre röster,
hvilka den tiden stodo till båds i den filosofiska fakultetens
lärda förrådskammare, hade han, Nervander, fått sig utmätta
10/ji delar. Nervander harmades sedermera någon gång på sig
sjelf halft på allvar halft på lek deröfver, att han icke tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
