- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 4. Literatur-historiska och blandade arbeten. Andra bandet /
131

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ens ut hela måttet, som kunde bestås honom. Och
otvif-velaktigt är det, att han med ett ganska obetydligt tillskott
af möda skulle hafva deii lyckats. Men i intet hänseende hade
han dock anledning att vara missbelåten med det vunna
resultatet. Hög och låg fästade ifrån denna stund sin
uppmärksamhet vid Nervander, och han begynte att räknas bland de
ynglingar, af hvilka hela hans fädernesland kunde hoppas det
högsta. Hans nyssnämnde högvälborne medtäflare om segerpalmen
lemnade jemte valplatsen för deras ädla strider den nu mera
obestridliga segera åt honom. De begåfvo sig utan att ens
af-vakta promotionen till främmande land, den ene för att der
ijvarstanna för alltid. Kort derefter återsåg Nervander derborta
denne sin promotionskamrat och märkte nu, att den inom
universitetets område rubbade rangordningen utom detsamma på
ett oväntadt sätt kunde återställas. Yid en offentlig lustbarhet
stod friherre von Troil, inhägnad af ett stängsel, som
tillbaka-höll det påträngande ^packets" närgångenhet. Sköna damer
lyssnade med synbar tillfredställelse till den ridderlige ynglingens
snillrika ord, i hvilka han gaf luft åt de observationer, tillfället
erbjöd. Då föll hans eldblick på en från den privilegierade
trollkretsen utesluten landsman, hans mångårige studentkamrat,
densamme, som kring sin tinning nyss förut fästat den yppersta
kransen, hvilken han sjelf, friherren, ej ogeraa hade sett pryda
sina egna lockar. Men i denna stund var han nog litet
aristokrat, i ädlare mening af ordet, att låta sin blick halka likgiltigt
förbi det ibland tusen lätt igenkänneliga anletet; och den
andre var ännu då nog mycket plebej att låta detta öfver- eller
förbiseende falla tungt på sitt hjerta. Då Nervänder hunnit
något längre bort om den poetiska krets, som kallas
studentlif-vet, hann han likväl snart förvissa sig om, huru olika
tärningarna falla i den verklighet, hvari menniskan spelar vågspelet
om sin lefhads yttre lycka, äfven då det gäller någonting
allvarligare än hedersplatsen vid en representation eller en vårfest,
hvars jubel och fröjder försvinna hastigare än vårens blommor
sjelfva. En rik, ehuru något bitter skörd af erfarenhet erbjöd
honom häruti redan jemförelsen mellan hans eget öde och det,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/4/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free