Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der. Då trädde någon, hvilken för insen del kunde anse sig
såsom ens den ringaste qvist på stammen af detta aloeträd, som
ännu hundra år derefter sknlle skjuta ut nya blommor, fram
till desse herrar och män och önskade dem lycka till den fröjd,
deras minne, då de redan hunnit förvandlas till fornverld, sknlle
bereda ännu ofödda framtidsslägten vid kommande jubelhögtider.
Med ett eget bittert vemodigt löje, liknande dens, som nödgas
falla biltog fjerran från det land, till hvars ära han föddes, log
härvid Nervander och sade sig gerna vilja byta ut all den
odödlighet, framtidens minne möjligen kunde beskära honom, mot
besittningen af en — ringa summa, den han nämnde och som
jag ej har hjerta att ens nämna nu. ilen större var den ej
än den, ’ som erfordras till bestridandet af kostnaderna för
några hundra alnar af de granitväggar, mellan hvilka en kanals
flyktiga vatten spårlöst förrinner. Och en man, född om någon
i vårt land til! anspråk derpå, att hans minne skulle flyta ljust
mellan all framtids klippväggar mot evigheten, hade utan
tvekan gjort sig urarfva för trettio lnmpna silfverpenningar! Detta
hade varit lågt, ehuru rysligt, ifall det gällt någon, förtärd af
njutningsbegär och trånad att tillfredsställa omättliga behof.
Men då fråga var om en man, så fri som Nervander från hvarje
böjelse för det öfverflöd, hvilket antingen i en eller en annan
gestalt vanligtvis oemotståndligt frestar poetiska lynnen,
åtminstone uti länder, der ingen fordrar af dem, att de skulle åtnöja
sig med att endast draga fram sitt lif utan att deraf njuta,
måste en sådan sinnesstämning synas, visserligen rjrslig, men
äfven djupt tragisk. Ty en känsla af höc moralitet låg dock
till grund för denna beredvillighet att uppoffra anspråket uppå
ideell ära för möjligheten att tillfredsställa de fordringar, en
hvardaglig ära, om jag så får uttrycka mig, ställer till hvar man.
Nervander ville främst lemna okränkt den ära, som ålade
honom att såsom medborgare stå för ingångna förbindelser och
såsom familjefader för dem, hvilka lågo honom vannast om
hjer-tat. En sådan sinnesstämning förklarar äfven lians mer än en
gång yttrade ånger deröfver, att han icke efter sin återkomst
till fäderneslandet, kastande öfver bord alla sina literära
fram-1 «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
