Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsplaner, öfverlemnade sig uteslutande åt merkantila företag,
till hvilka han då af en vänlig hand inbjöds.
Olika skola väl i alla fall omdömena utfalla öfver den
sinnesstämning hos Nervander, hvilken jag nu sökt antyda. I ett
önskade jag dock gerna, att man allmänt vore ense. Misstog
sig ej Nervander åtmistone något, då han alls icke tog i
beräkning sina landsmäns beredvillighet att, om också ej förr, dock
vid hans bortgång honorera den skuld af ära och gagn, hvari
vårt land står till honom genom att, ifall så hade erfordrats,
rädda håns namn ifrån vanäran att beteckna en, som icke
förmått tillfredsställa eganderättens oafvisliga fordringar samt hans
barn ifrån betryck och från brist på tillfälle att medels
uppfostran göra sig värdiga att bära sin ädle faders namn ? Min egen,
visserligen nog vacklande tro derpå, att Nervander begick ett
blygsamt misstag, då ingen tanke på möjligheten af ett sådant
deltagande hos honom uppstod, stärktes glädjefullt af en man
af folket. Då jag för honom omtalade Nervänders död samt de
bekymmer äfven i ekonomiskt hänseende, denna förorsakade,
genmälde han med öfvertygelsens öfverlägsna styrka: det år
omöjligt, att man skulle låta en sådan mans barn lida nöd!
Der folket så tänker, vore det orättfärdigt att tvifla på
samlingen af dess mening.
Men jag märker, att jag gjort mig skyldig till ett ej
obetydligt misstag, då det kunnat falla mig in, att Nervander,
medan han lefde, bordt bygga sitt hopp på förutsättningar, till hvilka
anledning först efter hans frånfälle framträdt. Det allmänna
deltagande och det intresse för hans person, som röjde sig
redan under hans lifstid, men ännu kraftigare efter hans oväntade
bortgång äfven bland folkklasser, hvilka vanligen anses kastade
bortom de råmärken, dem vetenskapsmannen drager omkring sig,
äro i alla fall ett lika märkeligt som sällspordt fenomen. De
äro det mer än annorstädes hos oss, der vetenskapen ofta nog
ännu inskränker sig till ett kammarvetande blott, förutan
särdeles inverkan på ^folket’1 och än mera beröfvadt den lyftning,
som tryckningen af djupa massor alltid gifvit åt allt, hvilket
vill och skall gå framåt. Vore det för vetandet en hufvudsak att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
