- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 4. Literatur-historiska och blandade arbeten. Andra bandet /
277

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett erkännande och en aktning, som der måste skapas i ett
tomrum genom individens personliga värde.

Kom så den hemska katastrof, hvilken ställde detta tinska
gardes pligtkänsla på äfventyrligaste prof. Men dess män
be-stodo så manligen profvet, som endast söner af ett folk, hvilket
aaf öfvertygelse gör det rätta’1 — jag citerar här kejsar
Niko-lais storartade, på en menniskoålders regerings erfarenhet
grundade vittnesbörd — förmå göra det. Ej en enda finne fanns
invecklad i den vidtutgrenade sammansvärjningens snara, när
denna sammandrogs för att släpa till doms, till Sibirien, till
schavotten dem alla, som spelat det förtviflade falska spelet
om Rysslands kejsarkrona. Bland konspiratörerne sjelfva hade
snart den åsigten gjort sig gällande, som en af dem
uttryckligen uttalade, att det varit förspilld möda, om man sökte
inleda finnarne i frestelse att befatta sig med komplotternas
svartkonst. Och likväl hade frestelsen äfven för baron Munck
kunnat vara stor, ifall någonting förmått fresta honom till steg,
som, hvart de iin må hafva ledt, säkrast förde bort till
förhållanden, hvari soldatens åt s>in fana svurna ed blef en mened.
Flere af hans utmärktaste umgängesvänner bland kejsarstadens
militär, hvilka gingo sitt fall till mötes på den slippriga banan,
skulle gerna ryckt äfven honom med sig dit ner. Men äfven då
den iklädt sig vänskapens skepnad, låg i uppmaningen till förräderi
emot besvuren pligt så föga lockelse för friherre Muncks sinne,
att han sjelf skulle varit den siste att tillräkna sig motståndet
såsom förtjenst. Men såsom synnerlig lycka måste han
uppskatta det, att, lika litet som någon hans landsman befann sig
bland de vilseledandes eller ’ vilseleddes hop, upptäcktes deri
någon enda af hans regementskamrater; och kunde detta
gardesregemente, det Pauloffska, ensamt, skulle jag tro, berömma sig
af en sådan trofasthet utan undantag. Tilläggas må, att lika
litet som bland konspiratörerne varseblefs någon finne bland
angifvarene emot vänner och kamrater. Likväl skulle knappt
nog ens herr Kattkoff, ifall han redan på den tiden hade
uppgjort sin teori om finnarnes opålitlighet, vågat på detta faktum
grunda några denunciationer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/4/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free