Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nementets lärostolar, som den fami för godt att der intaga.
Och med besagda vishet hade innästlat sig alla de tillbehör,
som i hemlandet plägade åtfölja densamma. Annu när
ynglin-garne i Abo redan sjöngo Franzéns herrliga studentvisa,
fram-surrade alumnerne i ofta nämnda guvernement med burschikos
patos så finkorniga kantater som: „Ach, wenn die lieben Altern
wilssten der Herren Söline grosse Noth‘‘, eller »Knaster, den
gelben, hat uns Apollo preparirt" o. m. d.
Så litet upplyftande i sedligt afseende dylika
ungdomsqvä-den voro, visade ungdomens lärare än mindre någon böjelse
att höja lärjungarnes finska sjelfmedvetande — ifall det vore
tillåtet att gifva ett sådant namn åt ett ting, ännu ofödt på den
tiden öster om Kymmene elf. Högst karakteristiskt för denna
sida af deras verldsåsigt är den invokation, hvarmed poeten
ibland dem, den ingalunda talanglöse Thieme, begynner sitt
deskriptiva poem, kalladt: tt Finnland7’. Denna åkallelse svingar sig
nämligen till en så vågad grad af originalitet, att den utropar:
aMuse, fliehe dies Land”! — samma land, som poeten företagit
sig att besjunga. Rättvisan fordrar likväl det medgitvandet, att
författaren icke blifvit alltför bokstatligen bönhörd öfverallt i
sitt stycke.
Man torde således lätt kunna tänka sig förhållanden bättre
egnade än de nu antydda att dana en finsk häfdatecknare.
Likväl erkände kanslirådet Rein sjelf tacksammeligen i alla sina
dagar, att en bland de tyske skollärarene, Ewert benämnd, icke
litet bidragit till att lifva hans håg för historiska studier.
Mannen hade näuiligen varit skådespelare på den tiden, då Göthe
och Schiller gåfvo detta yrke en dittills aldrig skådad lyftning,
och hade från. utöfningen af sitt kall på tiljorna medfört ända
till skolrummen i Wiborg en lust och förmåga att åt historiska
gestalter gifva lif och färg. Jag vill ingalunda ifrågasätta
sannolikheten af en dylik verkan, framkallad af denne för detta
histrions historiska meddelanden; nödgas likväl påpeka, att de
nyss omnämnda egenskaperna sällan voro de öfvervägaude
hvar-ken i Reins historiska forskningar eller i hans föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
