Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistnämnde gerna plägade finna andras tillgöranden alltför
„snil-lelösa". För desse herrar och män är von Beckers
öfverlägsen-het i tjenstemeriter af en så slående kraft, att medsökandens
möjliga företräden alldeles icke löna mödan att tagas i
betraktande. Deras sätt att se saken tycktes icke gifva rum åt det
minsta tvifvel om sanningen af det fatalistiska ordet i Goetlies
cFaust7!: ave oss, att vi äro de efter kommande”!
Med lugn oväldighet hade emellertid bibliotekarien Fredr.
Wilh. Pipping såsom ex efficio opponent bedömt de för
tillfället utgifna disputationernas värde. Han ställer ingendera af
dessa skrifter särdeles högt. men gifver lika litet någondera
ett afgjordt företräde framför den andra, ehuru en och annan
bland hans kolleger trodde sig i professor Pippings utlåtande
kunna varsebli en gradmätning af de sökandes relativa meriter,
genom hvilken Reins redan nog förringade anspråk ännu
ytterligare nedtrycktes.
Af fjorton närvarande voterande hade endast en enda,
nämligen professoren i astronomin Argelander uttalat sig för
docenten Reins rätt att framför von Becker på första rummet
uppföras, då turen kom till universitetets d. v. rektor
magnificus Erik Gabi. Melartin, hvilken, ehuru stående till Rein i
ganska nära skyldskapsförbållande, stärkt af sina afsigters renhet,
i alla fall visade nog moraliskt mod att med värma förfäkta sin
frändes anspråk på företräde framför sin medsökande.
Argelander, van som han var att med lugn betrakta äfven mera
bländande konstellationer än en adjunktur vid vårt universitet,
och dessutom genom sin födelse och tidigare vistelse i
främmande land försatt i tillfälle att fördomsfriare bedöma de
täf-lande personernas relativa lämplighet för den ifrågavarande
tjen-sten, hade å sin sida afgifvit ett utlåtande, hvars riktighet i
hufvudsaken torde i alla tider komma att erkännas. Det gör
ännu i dag ett särdeles angenämt intryck att midt i svallet af
de oklara och sväfvande föreställningar om både saker och
personer, som qvarstår fixeradt i den tidens akademiska protokoller,
få hvila ut vid detta manligt bestämda votum af Argelander
— den ende bland kämparne i valstriden d. 30 Okt. 1833,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
