Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit väckta till lif, kade äfven den dragningskraft, lian fordom
utöfvat på så. mången, för bytt sig till stel respekt för den
oöf-träffligt noggranne vetenskapsmannnen, den så nitiske läraren,
att ban ej ens unnade sig frihet från sin föreläsningsskyldighet
dagen efter sin bröllopsqväll — den andra likvisst, ban firade.
Man kände sig något beklämd i närheten af alla dessa
fullkomligbeters inuehafvare, äfven då han med fint behag visade en
vänlighet. Det var liksom man känt på sig. att denna
urbanitet kunde kasta om till sin bittraste motsats. Och att så
verkligen stundom skedde, bevisas bland annat af den orubbeliga,
minst sagdt, vis inertiae, hvarmed Hällström ända till sin sista
lifspust spjernade emot den mäktigt begåfvade nians Iramgång,
hvilken omsider blef Hällströms efterträdare, ehuru nära ett
decennium senare, än det kunnat och bort ske. Det är måhända
möjlht, att Hällström hörde till de ytterst få undantagen, hvilka
gjort sig så oumbärliga för den profession, de mer än en
men-niskoålder innehaft, att hvarken år, som skridit långt öfver den
gränslinie, universitetets statuter uppdraga för
lärareverksamheten dervid, eller en försliten helsa få gälla såsom tillräcklig
uppmaning att frivilligt anticipera den kvila, hvar till dödens
ultima ratio förr eller senare omotsägligt tvingar äfven den
segaste vilja. Men nekas borde det vill icke, att den
kallblo-dighet, hvarmed Hällström såg en Joh. Jac. Nervander med
förtviflad ansträngning kämpa för de sinas och sin egen bergning
och om utrymme för sitt behof af verksamhet, kunde jemföras
med „ett bombfritt bvalf, som står ensamt qvar i den förbrända
staden"’1, med ^klippan i ett haP’, men isynnerhet med
finnes-lugnet på en graP.
Det låg verkeligen någonting beslägtadt med vissa afarter
af hjeltemod uti dessa, till sina yttre åtluifvor så humane
herrars ihärdighet att ända till det möjligas sista gräns låta ett
föremål för misshag känna tyngden af deras tillintetgörande hand.
Ledsammast af allt var, att ett oblidt öde ställde så till, att
offren för dessa patriarkaliska kraftyttringar utan undantag
utvaldes bland vetandets löftesrikaste, i följd af sina naturgåfvor
mest utvalde ämnesvenner. Man kan knappt erinra sig någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
