- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 4. Literatur-historiska och blandade arbeten. Andra bandet /
316

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

e,un a favoritfuuderingar. En måttstock för Ursins öfverseende
tolerans i sistnämnda hänseende framhölls till åhörarenes
synnerliga uppbyggelse nnder hvarje disputationsakt inom
afdelnin-gen, hvarvid inspektor i egen person presiderade. Detta mått
visade sig i och med den klassiska fras, som städse utöfvade
sin försonande verkan, då ordföranden genom en slutreplik gjorde
slag i saken, och lydde: recte qvidem habet prestantissimus
dominus opponens, std etiam recte habet dominus respondens.

Det borde lika litet väcka förvåning, att en lärd, som har
till dagligt bruk en sådan fras, högaktar sig sjelf såsom klassisk
auktoritet i latinet — att detta verkeligen var fallet med
professor Ursin skall snart omtalas — som att en så medgörlig
dialektiker tror sig kunna vänta en dylik beskedlighet hos andra.
Det enda, som dervid tyckes kunna framkalla någon förundran,
vore väl, att samma person, som har alldeles ingenting emot,
att alla andra mena detsamma som lion sjelf, känner lust att
låta afvikande meningar umgäldas med en näpst, som stigande
långt öfver de motsägandes hufvuden träffar föremål, hvilka bordt
qvarstå lika oan tast? liga för alla. Men detta sätt att gå till väga
hörde ju till den tidens akademiska tecken.

Ett i och för sig sjelft ringa men likväl slående bevis
derpå, att Ursin redan ifrån begynnelsen, då han efter Melartin,
som afsagt sig förtroendet, i Ibo hedrades med viborgska
nationens val till inspektor, icke rätt tilltrodde sig att på
öfverty-gelsens väg kunna leda sinnena, dit han ville, och att han
derför önskade anlita audra tjenliga medel, må här linna en plats.
I de stadgar, som af tjugu dertill utsedde medlemmar af
nationen under hans ordförandeskap utarbetades ej långt före den
allmänna förstöringen genom Åbo brand, ingick bland annat den
sällsamma, efter nu rådande åsigter omöjliga bestämningen, att
inspektor kunde medels åtta röster söka göra sin mening
gällande, då skriftlig votering egde rum, hvarjemte kurator
hugnades med hälften så många. Ehuru utrustad med detta massiva
medel att få sin vilja fram, lyckades inspektor icke bättre än,
att, då han för första gången efter universitetets flyttning till
Helsingfors ville sätta ut all den styrka, hvarmed de åtta rösterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/4/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free