Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ttCarl ocli Emelir t. ex. hvilar helt och hållet på snöbetäckt
grund. Men så har också föga nog någon annan poet varit i
tillfälle, ja tvungen att så grundligen som Franzén studera en
natur, som ej var att leka med, ehuru hon i dikten kunde kläda
sig uti tjusande färger.
Förlorad skulle likväl Franzén sannolikt varit för sången,
ora till dessa inflytanden ej hade kommit ännu ett annat: det
af akademin, såsom högskolan på den tiden kallades.
Omot-ståndligt lockade hon honom från tjärtunnor, forsfärder och vilda
vintrar, ehuru äfven från det varma hemmet till Auras
jemfö-relsevis sydligare stränder. Der satt då Porthan och lärde.
Fäst som han var med många själssträngar vid Österbotten,
samlade han framför allt dess ynglingar kring sin lärostol. Ett
blidt öde fogade dessutom så, att han var examinator på
filosofiska fakultetens vägnar, då den unge Franzén sökte vinna
inträde vid akademin. Och efter slutad pröfning betecknade
Porthan den trettonårige examinanden såsom ett blifvande lumen
reipublicae litterariae, ett ljus för den lärda republiken. Äfven
i denna siareblick, kastad mot framtiden, röjde sig samma
kiar-synthet, som sä ofta uppenbarades vid Porthans forskningar i
i förgångna tiders dunkel. Men aldrig har väl hans profetia
blifvit så besannad som den angående Franzéns kommande
betydelse för literaturen. Att så skedde, derför hade Franzén och
fäderneslandet att tacka Porthan sjelf mer än någon annan
dödlig. I längre tid fann ynglingen ett hem i sin faderlige väns
lins, och Porthan omfattade ända till sin dödsstund med
oföränderlig välvilja den småningom namnkunnig vordne skalden,
hvilken under brydsamma tider varit nära att blifva sin rätta, högre
bestämmelse otrogen och afvika från den af hans genius
utstakade banan. Mer än en gång hade den unge studenten råkat i
frestelse att ryckas bort derifrån. Så förhöll det sig
isynnerhet efter hans faders död, då han, ehnru sjelf ännu behöfvande
stöd, höll på att kasta sig in på praktiska värf för att kunna
blifva ett stöd för sin mor och sina syskon ännu yngre än han
sjelf. Men Porthan, vetenskapen, sången liöllo emot: han
återvände till högskolan, der han på ett lysande sätt vann lager-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
